Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensamhetens gåtor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det mörka vattnet, kunde han icke fria sig från
en besynnerlig känsla av ofärd, som icke
lämnade honom förrän han avlöstes av fyrvaktaren
och en stund senare somnade in vid sin hustrus sida,
vaggad till ro av havets brus och blåstens buller.
Men där fanns ännu en, vilken sett den gamle
mannen, när han gick utom sin stuguknut och
i sina tankar värderade sitt och andras goda. Det
var öns äldsta invånare, en gammal gumma, vars
man varit fyrvaktare därute och nu efterträtts av
sin son. I fyrtio långa år hade den gamla bott
på den öde ön i Östersjöns mitt, och endast
en gång hade hon lämnat den för att fara över
till släktingar på fastlandet, varifrån hon kom
åter med den fasta övertygelsen, att hon icke
ville byta sin ö mot allt gott, som fanns att få
i den värld, där hon glömt att känna sig hemma.
När mannen dog, flyttade hon med sin bibel,
sin psalmbok och sin katt bort till en ensam
stuga, som låg långt borta från fyren. Här levde
hon, som endast den ensamma kan leva. Dagarna
gingo så lika varandra och så lugnt, och var
kväll lyste det ensamma ljuset från hennes fönster
över sjön. Hon läste flitigt både i sin bibel
och psalmboken, och hon hörde till dem bland
allmogen, vilka tänka djupt om de heliga tingen,
och tänka för sig själva, utan behov av det
stöd i opinionen och meningsfränder, som
utmärker de skaror, vilka flocka sig kring en
lekmannapredikant. Kanske begrundade hon ej de
heliga tingen med den klyftighet, som skulle satt
henne i stånd att tala bland bröder och systrar
på ett bönemöte. Men när hon tillbragt den
långa vinteraftonen med att läsa uti den stora
boken med de nötta knäppena, då satt hon stilla i
sin ensamhet. Och vad hon då tänkte, talade hon
icke om. Men hon hade god tid att bringa sina
känslor i samklang med det liv, som blivit hennes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
