Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke. Hennes tankar voro ej rediga längre. Som
av instinkt såg hon nedåt sjön och tog av på en
väg, som ledde ditåt. Hon frös ej mera, hon
var het i hela kroppen. Ådrorna brände som eld.
Och så var det så tungt att gå, så oerhört tungt
Hon fick stanna för att draga ändan. Fullkomligt
mekaniskt strök hon håret åt sidorna och rätade
på huvudklädet.
Då hörde hon det egendomliga, skrapande
ljudet av vågorna, som sköljde upp mot landisen.
Hon spratt till och såg sig skyggt omkring. Hon
kom ihåg, hur det var, när hon var mörkrädd som
barn och sprang utan att veta för vem, men sprang
med flämtande bröst och rysande avfruktan.
Hon kastade knytet ifrån sig, satte händerna
för ögonen och sprang framåt, stannade för att
draga andan, skakade snön av kjolarna och sprang
igen, alltjämt ned mot sjön.
Hon tyckte sig dyka ned i det kalla vattnet
för att söka rätt på Nils. Och han var därnere.
Han tog emot henne med öppna armar och kysste
henne. Men hon tyckte att hans mun var så kall
och hans famn så ohyggligt livlös. Och hon
talade vid honom om deras barn, som hon bar
under sitt hjärta, och så kände hon sig sjunka
ned, allt djupare och djupare.
Det svartnade för hennes ögon, och hon föll
sanslös i snön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
