Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - För att lära sig något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men timmarna gingo. Efter katekesen var
det räkning, och efter räkningen skrevo de
välsknvning en timme, under vilken lärarinnan roade
sig med att elda och sköta om brasan. Så
blev det middagsrast med efterföljande geografi
och innanläsning. Och så skulle de nu gå hem,
Där ute hade det upphört att snöa. I skogen
fanns det ingen skottad väg, endast spår av
ett par människor, som hade gått där förut,
så mycket att man kunde hitta vägen. Det hade
börjat frysa på, men det var nedan och mörkt
redan på skolgården, litet ljusare ute på
landsvägen, på slätten, men i skogen, där Hilda och
Schalken fingo gå ensamma, var det mörkt,
mörkare blev det, ju längre in de kommo, men
allra mörkast var det vid det lilla kärret, som
låg långt ner i dälden med stenbackarna omkring.
Där tog alltid Schalken hårt tag i Hildas hand,
och deras små fötter gingo mycket fort, tills de
kommo upp på backen på andra sidan.
Där stannade de en stund för att pusta ut.
Nu voro de bra trötta, och ängsligt och mörkt
var det också. Men de hade ju gått vägen så
många gånger. Inte gick det an nu att springa
hela vägen och gråta, som de gjort första gången.
Men det var kallt, och det gjorde rysligt
ont i fötterna, som blivit stela av att strumporna
fått sitta på våta. Det gjorde förfärligt ont.
Och tungt var det att gå. Dessutom blir man
så trött av att lyfta fötterna högt upp för vart
steg i djup snö. Schalken ville gå in i stugorna
där det lyste, men Hilda höll fast hans hand.
»Vi äro snart hemma nu», sade hon.
Men det var nog en bra bit hem, och Schalken
började gråta.
»Vad gråter du för?» sade Hilda.
»Det gör så ont i fötterna.»
Det gjorde ont på Hilda också. Men hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
