Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lena.
Hon skulle gråta så vackert, så hon finge ta’
till kjolfliken för att torka sig i ögona, och så
skulle hon säga: Gud signe dig, barn, hvad du
talar grant.
Karl Johan.
Ja, det är, som jag alltid har sagt: Det är
synd, att du inte har bli’t opplärd till präst. För
tala, det kan du.
Lena.
Ja, men det kan inte du. Och därför lät du
far och mor gå ifrån dig mycket argare än de var
förut. (Lyssnar.) Tyst, det kommer nå’n.
Karl Johan (tittar utåt).
Det är far min, som klifver förut, och mor
min springer efter. Det var farligt, hvad de har
brådtom. De kommer hit. Nu kan du få tala vid
dem, om du vill, får vi se, hvad konster du kan.
Lena.
Jössus, nej, Karl Johan, inte i dag.
Karl Johan.
Prata, det kan du. Men plocka potatis, se’n
det är mörkt, det kan du inte.
Lena.
Gå du! Jag ska nog visa dig, hvad jag kan.
Skynda dig bara.
Karl Johan (in i kojan).
Då blir det allt sju torsdagar i en vecka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
