Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jonas.
Och få gård och grund, ja, som I inte har
själfver en gång. Jag minns nog, hur I har dragit
in på matsmulerna och just som räknat potatisen,
hvar gång jag skulle ha mig ett skrofvamål. Var
jag på logen och det kom matbud, så var I så
kvicker innanför dörren, för att I skulle hinna ta’
supen och inte behöfva bjuda mig. Men nu är
det slut med hvissla, sa’ bond, skar af sig läppen.
Nu är det jag, som ska ha dräng lika väl som I.
Lars Anders.
Jo, den får en rar husbonde.
Jonas.
Han ska hållas i tukt och förmaning. Han
ska inte ha’t bättre, än jag har haft’et själf. Det
kan I lita på.
Lars Anders.
Har Månssons Anna varit så galen, så hon
har gett dig ja-ord?
Jonas.
Det har hon precis inte. Men hon blir. För
när ho inte kan få Jan Anderses Karl Johan, så
ta’r ho mig.
Lars Anders.
Hvarför kan ho inte det då?
Jonas.
Jo, jag tror, att ho har varit liksom litet för
hastig med honom. Och så ska han ju ha eran
Lena, vet jag.
Lars Anders.
Hvad säger du, pojke?
Jonas.
Kors, vet inte I det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
