- Project Runeberg -  Lars Anders och Jan Anders och deras barn. En landtlig Comoedia i tre akter /
107

(1894) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jan Anders.

Det hade vi kommit sams om, ja.

Lars Anders.

Se, man gör mycket för grannsämjan. Och
Jan Anders är en rejel karl, som jag gärna vill
ha’ in i släkten.

Jan Anders.

Jag säger detsamma. Lars Anders har alltid
kunnat ta’ vara på sitt. Och därför har han också
fått’et, som han har’et.

Lars Anders.

Och Jan Anders har varit om sig, han med.
Han har hållit näfven på plogen och tungan rätt
i mun. Och det är bättre än te hvasken ha ko
eller so, men bara en hoper ungar, som allihop
är trifna te äta.

Jan Anders.

Det har Lars Anders med. Och han har aldrig
var’t högfärdiger. För han har tänkt som så, att
där de stora inte kommer fram, där slinker de
små igenom. Och det har han stått sig på.

Lena.

Nej! Nu vet jag inte om jag ska gråta eller
skratta!

Karl Johan.

Ja, inte jag heller.

Lars Anders.

Men nu kan det ändå inte bli något af med
hela saken.

Jan Anders.

Nej, nu är det, som det är, i alla fall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:53:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larsojana/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free