Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 & 3 - 8. Svensk Litteratur - 6. Grundläggning til Metaphysiken för Seder, af Immanuel Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 a nd
gerning efter pligt; det vill fäga, får ickeset, les
deligt värde derigenom at den bereder mennilkors
väl, och at man: företager. den med bälta affigt
och vilja til detta ändamål, En. gernings fedeliga
värde, fäger Autor, ligger icke 1 den verkan ma
af denfamma väntar och derföre äcke heller i någon
Bandlings grund fom behöfver låna fin magt äfver
viljan från en fådan väntad verkan; (det vill figar
icke i affigten och önfikan til det goda fom med
gerninogen åfyftas): Ty all denna verkan den, må
vara förbättring af ens egit tilflånd; eller befordran
af andras väl, kunde genom andra, or/aker til väga
bringas, och behöfde icke nödvändigt en, förnuftig, vas
relfe$s’ vilja Sc, — Då förnuftet är ofs gifvit (hes
ter det vidare) fåfom en prallifk förmögenhet , det
är en fådan fom Jkall vifa fin verkan pi viljan ,
få måte defs Janna beflämmelfe vara: icke at fom
medel til någon affigt väcka utan at för fin eger
Jkull frambringa en god vilja: En god vilja åter;
är efter Autors befkrifning den, fom beftämmes til
gerninog utan minfla affeende på gerningens följe
der til väl eller ve för mennifkor, utan minfta
grund af något i hela den menfkliga erfarenheten
uppgifvit ändamål, blott och endaft:af en abftra&
förnufts » princip, hvar ur gerningens, nödvändige
het följer, men hvilken. förnufts+ princip, fjel!f
icke bar i hela det menfkliga lifvet något verkligt
ändamål til fiv orfak och grund. — Aktning för
den grund fom befltämmer viljan, är fom Autor vilar,
til pligt nödvändig : men för et föremål fåfom verks
ning af min förehafvande handling kan jag väl, fä
ger han, hafva böjelfe men aldrig aktning (Således
ej eller om detta föremål, denna verkning af min
förehafvande handling än vore hela fäderneslandets
eller bela mennvilkollägtets väl?). Men, fortfar han,
då man från viljan fåledes affkildt alla påerifgenr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
