Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 & 3 - 8. Svensk Litteratur - 6. Grundläggning til Metaphysiken för Seder, af Immanuel Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103 os
ningsgrunden, och i anleende til: fjelfva användnins:=
regeln. 205 NÄT SRA HTT SR LAGA a TSK
Den: heter i afleende på fyftemålet; Handla få
at du” brukar men/kligheten få väl i din per/on fom
i hvar och en ännans » altid tillika fåfom fyftemåly)
aldrig fåfom blott medel. — 1 affeende på laga
fiftnings- grunden: Hvar och en förnuftig varelfes.
viljas är en-genomi allå fina ma timer ’, Ing hiftande!
vilja, — Och ändteligen i”affeende’ på fjelfva an
vändnings-regeln : Handla endaft efter de maximer;
genom hvilka ; du tillika kan: vilja! at de blefvo en
allmen lag; ”ellet:rHandla få, fom om maximen
varefter din handling fer, igenom din vilja, kulle
blifva ;en allmen naturlag. 2 VRETA
> Autor vifar i en. dubbel. tillämpning. af det
förfta och fid(ta-bland. deffa lugbud, huru alla
den menfkliga lefnadens pligter derifrån kunna börd
ledas. Det är fant, at man kan fe af denna härs
ledning grunden, hvarigenom eller hvarifrån våra
pligter,; (i fynnerhet de fträngare, deribland); hafs
va deras förnufts - rätthet; Den vifar likafom yta
terfta föreningspunkten hvari de alla fammanfäm-
ma tilenlighet med det ’abftra&a förnuftet. Men
man kunde tvifla påyat hela orfaken hvarföre’ de
ofs låligga, deri innebålles. ’ Det fynesmig font
til ex.opligten sat icke. mörda eller röfva, hade äns
nu någon annan grudd än den metapbyfilke förs
nuftslagen : behandla hoan och en fom fit egit> ff?
temål, v eller -handia. endaft” efter maximer tjenligé
at vara allmen lag. ’Det>fynes mig vidare fom!
välgörandets pligter fingegenom denna laghtiftning
ingen eller ’åtminftone en ganfka fvag grund. Ock-
få tyckes Autory temeligen klart ’medgifva at mens
nilkorna gerba må! bortlägga! välviljan och mennifko=
” kärleken; endaft de :utan afvikelfe’ hålla fig vid
det” förnuftsrigtiga. > Et Sådant. tänkefätt är aldeles
partn con»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
