Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5 & 6 - 4. Om åtskilliga sätt, både at göra, och at betala Riksgäld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingar ofta varit med et känbart lidande
å Allmänhetens fida förknippade.
I nyare tider hafva fomligftädes publi-
ka Lån, under namn af temporaira An-
nuiteter, blifvit uptagne, fom egentligen
äro årlige afbetalningar af Capitalet, med
inberäknadt Intereffe, och hvarmedelft he-
la Lånet , efter en vils beftämd tid, det
vare fig inom 10 eller 100 år aldeles för-
fvinner.’ Men, om man å ena fidan gör
fig et fäkert hopp om et ändtligt flut af
en fäådan Riksgäld; 1å beftyrkes af förfa-
renheten, at, om ej afhandlingen kunnat
träffas med en ad publicos ufus inrättad
RiksBank, få hafva private Borgenärer
förbehållit fig de meftbetungande vilkor,
när deras förfträckte Läånfummor fkulle
likfom af fig fjelfva efterhand förtäras.
Gemenligen har någon lönande Krono-
intrad, på längre eller korrtare tid, blif-
vit förfkrifven i pant; och om fjelfve up-
börden blifvit Långilfvaren updragen, få
bar det fällan aflupit utan menighetens
förtryck; Regeringen har åtminftone altid
för en fådan anticipation fått betala den
drygafte penningeränta å fin egna pant
fatta Kronränta.
Lifstids- Annuiteter eller Lifrdntor ut-
göra et annat fätt at uptaga publika Lån.
Vid förfta påfeendet tyckes det vara. för-
Da mon:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
