Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7 & 8 - 5. Scribenten Durencran berättar sit Poëtiska och Critiska Lefnadslopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
dröjde i jag ej heller: längevat. förnimma
det nära fammanhang, fom finnes emel-
lån proöfodien och alt annat; intil fjelfva de
Smalcaldifke ’artiklarne: ”Innanckorrt blef
jag en fin kännare i brännbara poömer. Jag
igenkände en Lesfings, en Wielands, och
deras Iikars, ”med’ frörfta lätthet på en
vifs eld i tankar och ftyl, och fåde ofta
vid mig-felf, under HFäsningen deraf, med
en hemlig tillämpning af titualen: be eld
de tu kommen, tilveld bör tu åter varda
igén.
Nu trodde jag mig” fåledes omfider
hafva utrönt min, fanna kallelfe. Natu-
nen kunde hafva förnekat mig gåfvan at
blifva Autor. Hon kunde hafva icke; gif-
vit mig den at öfverlätta, den-at imite-
ra, densat compilera, &c. &c. &c. Men hvil-
ken fkulle hon då hafva gifvit mig, om
ej den at granfka och dömma ? . Boileau
hade fagt:
L’un peut tracer en vers une amoureufe flamme,
> Tautre” Can, trait fanan aiguifer V’epigramme &6,
Efter honom, fade jag pu ä med en liten
tillämpning på mig fjelf;"
At funga om fin kärleksflämm” Naturen kapad? en 3
En ann med Epigrammets udd’kan göra dåren men,
’ Ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
