Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7 & 8 - 9. Svensk Litteratur - 12. Philosophiskt Försök at utur Menniskans egenskaper utröna ändamålet hvartil Menniskan är skapad; samt at utur Djurens egenskaper utröna ändamålet för Djuren. af Magnus Blix , Häradshöfding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— - 1135
blef /enaf Europas flörfte män i det förflutne tie
dehvarfvet, ock det fom bör merkas , grundlägga-
re til juft den ’Philofophie; fom intil” våra dagar
,lärdts i de allmenna Scholarne /med Statens och
Kyrkans högfta bifall och tilfredskällelfe.
Som Hiftoriens nytta är den at undervifa. ge-
nom exempel, kan. man. åtminftone lära af denna:
lilla. händelfe > huru oändligt klokt det altid är
handladt, at icke ftrax bänga, eller annars. milse
handla. Philofopherne > vid: det förfta. rop. om. arge
het och gudlöshet: fom emot: dem. upkommer.. Det
är. altid vida. bättre. gjordt at’ förut läfa dem. — > -
AF alt detta, upkom likväl ej någon for fkake
ning, i det menfkliga Samhället; ty om, det ftundom
gafs. någon Voétius, någon Furieus någon Lange,
fom: medzen vils. framgång, fkrek- fig; til. bjelp af
den, verldsliga- armen; gåfvos- deremot hundrade.
andra . utan nog. credit at genom. detta medel Kärm=
na deras, metapbyfifka oförrätter, Men.fedin mens
nifkoförnuftet » tröttadt af fåfänga förfök’, och. mils.
tänkande fin. otilräcklighet för. deffa; ämnen, bes
gynt .väudasfina= underfökningar: på. den. redbarare
Samhällsläran ;» fedan« en. upfkrämd -Statskonft trött
fig .merka si detta, Philofophernas- bemödande , åt-
minftoneserns aflägfen: grundstils fednare tiders olyc«
kor:; fedar fördomen och –egennyttan ’bättre:än nås
gonfin lyckats; at; ivvåra. dagar, väcka fruktan. för
hvart. hufvuda fom tänker, ’hvart« öga: fom: fer; hvar
mun. fom; öpnas ;’ hvar: penna fom; doppas ; få har
den-fordna. Theologilka intolerancen; fått/lika. fom.
et nytt ’organs i den. Politifka färhogans och: det
antiphilofophifka Skriket, lik afom. två halfar«at ros -
pasUras, 0 ; 2
Det;:ivoressegentligén. ej fället at här företaga
sen. vederläggning af deffa:- fednare vbefkylltningar,
dårjag dettil-ej- äger, af. Hru B:s; bok, någon; dire6&
As DER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
