Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905 frn nr one]
ket möra Cultär, ans, gödning; om
fkallitil någon ymnighet gifva afkaftningg
ande länder, hvilka: ligga i blidare Clis
mat. Til alt detta kan mam ockfå lägga
de-hos ofs) oftare inträffande milsväxtär
änci de citeradesländer: Våra långa: kal:
la vårar, med fortfarande /nattfrofter
ofta. inemot . midfommar, med. inträfs
fande « blåft och ftormy för hvilket vårt
Climat jär utfatt , enligt naturen iaf: vårt
landsiläge och öfriga omftändigheter, in?
nan ;fnöfmältningen hinner fke förft i Bott:
nilka viken, fom; gifver det kalla nordans
vädret, "fedan i norra delen af Finnland3s
Ryfka Lappmarken med Nordoftväder, och
derefter’ ifrån Norrfka Fjällen; förtaga och
utöda deny efter en lång och kall vinter,
om Våren fig vilande Rågbrådden, då der-
emot i blidare Climater rägfädet icke är
utfällt för en fådan förödelfe. Deraf hän-
der, at då vi per medium böra räkna
på milsväxt hvart femte eller högf hvart
fjette» års + Tyfkland, Pålen; Liffland, ge:
nom en medelräkning, milsväxter icke kun-
pa befaras utan til hvart tjugonde år. Af
alt detta kan ingen annan följd ledas; än
den, at Produ&ion af vår Spanmål:fkall
kofta Svenfka’ Landtmannen mycket mera;
än den: kofar Tyfka, Pålfka, Liffländfka
Tandtman; och då man fkulle kunna oo
als
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
