Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hogén at fin fkönhet vifa
i all defs glans för världen röjd a
än af at låta honom prifa
fit ädfimod och Snilles höjd.
Så gjuter afunden fin galla!
Men om man blott med bHbillighet
för tankarba vill återkalla
hvad fritler af medlidevhet,
Patriotifme och blygfämhet,
hos henne borde förefalla;
när bon ifrån fin Juogfrubur,
halfnaken på en öppen Cour,
emellan Kungliga Perfoner,
glasögonen utaf Matroner
och Ungerfvännernas lorgnett
skall vifa fig på fådant fätt i
få kan man väl begripa lätt
at i Coquetteriets lära
hur långt man äfven kunde gå,
skall fådan driftighet’ ändå
oändeligen kofta på
en flicka fom har någon ära,
och at, när hon likväl förmått
til fådant våld fin ofkuld bringa,
få var det dygdens flyrka blott,
fon kunnat ärbarketenu tvinga,
Och fägen fjelfva medlertid’,
] Fruar af moral och ära!
hvad hjälp förmådde denna tid
den bält beklädda dygd befkära ?
När offrets flund var redan nära,
och Protten fvor, beftört och rädd,
at om ej någon ficka, klädd
fom Gudafvaren det begära,
kom itnan korrt at förbön bära,
IT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
