Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lönt fargöra lig felt tll ofte främna förer
snål, Den sförutfättersej elak; villja, "nen
bekymimerslöshet:sen-lätetonig mennifka
” vållvej kade andras men hon vill gacgnd
fig, lika mycket på hvad fåte: höngör
fig ofta-förhutlig, utan att Mmnas eller gis-
faötilb atechön fkall förtjena det. ”Lättän-
nigheten förutfärter "sej heller” nödvändigt
Okudmghetv, men” den "härrör merändels
däraf: eh lättfinnig mennilka är fällan upp:
iyft (ty Upplysning är helt annat än Kuns
fkaper): hon felar ej af en ond, men af
en felfsväldig-villja; hön felar af britt på
2eda i Förftändety på grundfäften för Be
greppet ; fom fkall Ryra Villjat. Äfven
det goda honrgör ,’ är, få tillfägandess
ej hennes egit, ty kön gör det blött at
tycke , utan gilltigt kål. och: utan förkans
dig afligt; tillen”lättning för fin villjag
ej för tröften af fitt famvetes bifall;
Låttfnnig är ej lynonymt med Låttfårs
dig. "Det fenare Ordet , fom , under myc:
ken belefvenhet i uttrycket, hyfer en grof
Mening, är Uppfönnit till Könets tjenlt;
och för att med lindrighet nämna "ett fel,
fom ej alldeles: fjelfmant "begås, hvartill
fordras att förut "blifva lockad: ”detrut:
trycker en vana vid förbrytelfer”emöt
deny ty värr enda egenfkap , fom viNos
Fruntunren hedre med Dygdens AS |
Rå dike
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
