Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287 —-
— Åtlt utaå frid emotfå kunna
den: dageliga freftelfen
åf dennå fynd: den felfförfakelleki
ärvicke tänkbar hos en Nunna,
än mindre hos en enka, lik
Lidöna ; ung och fkön och rik.
Hon fånn det fjelf ; äf Loths förmätna maka
om fanningen af den fentenfen lärd:
att fen man ryggen vändt åt denna fnöda: värld;
är det förfigtigalt att icke fe tillbaka.
Fördenfkuld fkydde hon det Rängda cabinet
der tenna underfyn ej var den enda fnara,
Törhända .-hade hon änn meta att befara
äf de eftämper hon der fett:
fom vilfte .konften att förleda
i Jupiters förfök med Danae och Leda
öch flera, hvilkas dygd än med ett rägn af guld,
än med en fvanefång ; än fom en Faun, han fällde:
då ledfen: vid fin örn , fin nektar och fit vällde,
han ner till jorden fåg för fina nöjens fkuld.
Lidona med. ett ord förftod den funda lära:
kyls alldrig på den frukt; fom du ej bör föftäras
Män hände det ei qvälls då ren vid hennes hus
en hfägt af en idyll från lindarna fig fpridde;
öch ’endält fvagt emot naturens ljus
i henues forg-capell en konftlad fkymning ftridde:
att fprittande år forgens dröm,
hon närmade åt fönitret ftolen:
var hennes affigt blott, att vattna med en ftrödi
af tårär ävn en gång den vilsna nattfiolen,
fom flöd i ärnan der af hennes man ren fatt
ned änh en hälfdöd kropp få matt;
Du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
