Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manliga och qvinliga arfvingar. Men när
jord började blifva -anfedd fåfom medel,
icke endaft till underhåll, utan äfven till
magt och förvar , anlågs det vara tjenli-
gare, att den i arf geck odelad till en
enda. Under detfa fordna tiders allmänna
villervalla , var hvarje betydlig Jordägare.
en flags liten Prins. Hans Landthönder
voro hans underfåtare; Han var deras
Dommare famt i viffa fall äfven deras
Tagftiftare i fredstid, och deras anförare
i krig. Han gjorde krig efter eget god-
tycke , oftaft emot fina grannar, "och når
gon gång emot fin Öfverherre. Trygg-
heten af ett Landtgods, och det törlvar,
hvilket defs ägåre kunde gifva de perfo-
ner fom bodde inom defs område , berod-
de fåledes af Godfets ftorlek. Att dela,
var ått förföra det, och att fätta hvarje
defs del i fara att blifva underkufvad af
fröfvande Grannar. Förftfödflo-rätten blef
derföre gällande , i fråga om arfsrätt till
jord , icke omedelbarligen , utan under ti-
dens fortgång; och dertill hade man fam:
ma fkäl, fom att göra arfsrätten till Mo-
narkifka Stater gällande , ehuru detta icke
alltid fkedde vid deffas förfta inrättning.
För att förekomma att en Monarchifk
Stats magt, och följagteligen äfven defs
trygghet, icke genom någon delning
fkul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
