Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sm 23
vändiga trygghet, och gränforna derföre äro :
1:0 flraffets oumbärlighet, 2:0 defs möj-
ligafte ringhet. Ty förnuftsnaturen af all
makt,, är den, att böra jämt uppfylla fitt än-
damål , och att af fig fjelf upphöra vid
förta fteg den fträcker fig derutöfver.
Man må -philofophera få långt och [(å
fint och få falfkt man gitter; det är och
blir till detta begrepp om rdtt ; fom verl-
den fkall nödvändigt komma i alla ämnen,
och följakteligen älven i frågan om Straff-
"lagarna. Det fkall då ej blifva nog till
Rättvifa , att en Lag finnes, fom dtadgar
det eller det ftraffet, och att denna Lag
blifvit öfverträdd. Man fkall fråga der-
utöfver : Är lagen nödvändig och fraffets
grad ldmpelig?
Det är ej fant, att firaff-makten fkulle
genom deffa ouphörliga underfökningar,
blifva i fin utöfning ofäker och vacklande.
Man kan alltid med lika rätt, det vill fär
ga , med lika förnuftsnödvändighet, antaga
angelägenheten, att i hvart ferfkildt fall
dömma efter den lag fom fins, och den
ej mindre angelägenheten, att emellan des-
fa färfkildta fall, få långt möjligt är, för-
bättra ftrafflagarna efter den allmänna rätt-
vilans förefkrifter. 5
Det är ej heller fannt, att deffa under-
fökningar, fkulle genom mennifkors olika
B 4 om:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
