Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Er Re 17
han icke mennifkan ; få. vet han RES att
den närvarande känflan merändels råder
öfver föreftällningen om det aflägfna till-
kommande , att det dunkla fkimret deraf
förlorar fig vid begärens flammande låga,
och att en verkelig öfvertygelle derom
alldrig kan hyfas af någon annan än den,
fom vill öfva en ren och oegennyttig dygd.
I famma fund, jag i den vill föka en di-
rekt bevekelfe-grund till det goda, blir
den förfvagad och kraftlös ; ty den hvilar
ytterft på den rena agtning för plikt, fom
bör. vara hufvudsdriffjädern till alla våra
företag , .och hvilken Religions- Läraren
derföre bör föka väcka, lifva och ftärka
bos fine Åhörare. — Man invänder väl,
att denna agtning ej verkar få ftarkt, fom
begäret efter. eget väl. Men om det är
onekeligt , att ’mennifkans välförhollande
endaft i den mon är verkeligen moralifkt
godt, fom det bärflyter af en lådan ren
agtning för den Heliges bud , och förlo-
rar fin. hallt och fitt fedeliga ”värde i ifams»
ma mon, fom ’ det eder fin upprinnelt
från finlighetens källa;” om detta det o-
väldiga mennilko - förftåndets omdöme är
grundadt 3 få talar denna invändning fna-
rare för , än emot ofs. Den röjer behof-
vet af ett forgfälligare bemödande , af
Religionens Lärare’ > att göra denna. agt-
N:o 39. B ning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
