Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NERE TS
Om vi vågade antaga nägra karakters-
drag af Nationens lynne, tro vi ofs der-
ibland böta nemna en öförmögenket att
dalenefa: arbetfamhet Kunna vi vifferli-
gen. icke neka den, men hvad egenteli-
gen bör vara dermed tförenadt , förmågan
att göra fig ett fyhem, hvarejter man bör
örbeta, denna fynes till hög grad brifta.
r allmehhet . kan väl fögas att detta icke
är annat, än brift på upplysning 3 men
ocklå gilves det händelfer ; i hvilka » Uf
der upplysningens ällmenna tilväxt, villa
begrepp fednare utvecklas och renas, och ,
i detta fall; fker fådant då näringärne är
ro fjättrade under gamla. och ännu. bibe-
Eolla” tvångslagar , eller hushållslagarna
för otta underkaftas Ombyten. Mennis
fkans’ naturliga omhugfamhet för eget be-
fänd "och ändteligsn’ förkofran inflänges
då till fin verkfamhet inom en trångare
en > och ju mindre. denna i allmenhet
lir, ju färre anledningar det gifves för
fpeculätionen > defto mindre utvidgar fig
förflåndets bemödande i denna del. Om
nu detta är verkeliga. orfaken , eller om
det ännu gifvas. andra, få är imedlertid.
vist, att det onda finnes till, och att af
Kundrade ’duglige , flitige och hvad vi
kalle kunnige Poffesfionater s knapt. er
gifves, fom eftertänkt och uträknat följ
- «der:
)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
