Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3217
del. Så fynes det åtminflone förhålla fig i
Uppland, der två eller tre gånger flera dra?
gare behöfves och nyttjas, ån hår i Dalat-
ne vid cirkulations-bruket.
Man har få ringa tillgång till gödning ,
att den ej en gång råcker till för den van-
liga åkern. Denna invåndning torde nåp-
peligen blifva gällande, då man befinnar,
att åkern ner i landet kan, ätininflone på
många flållen, då den hvartannat år trå-
des, båra råg och korn nåftan hela mans-
åldren efter en gödning. Hår i örten der
emot, då öppen åker med hvartannat års
trådning brukades, fordrade den båflta jord-
monen för hvart tredje fåde ny gödning,
och på fvagare jord kunde män ’fållan få
annat ån hafra.
Når genom cirkulations bruk, ej allenaft
den förut beftåndiga ången ger en mång-
dubbelt ymnigare fkörd, utan ock en god
del af det fom eljeft årligen trådes, nu bår.
fåd och grås, kan. ett flörre antal kreatur
Ru och gödfelförrådet i famma mon &-
as,
Om ockfå icke" alla de gödfelåmnen,
fom i 11 $. uppråknas., åro att tillgå, kan
man dock genom dikesmull, fina fpånor,
fopor im. m., i någon ’mon afhjelpa den
Sfverklagade gödfelbriften.’ i ich
Att
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
