Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måttan och lejonet.
enfaldig ^åtta hade en gång af förseende
^ trängt fig in i en ^ejon-kula. Så snart
bon märkte fit mittag, wille honundwika faran,
men blef wid åslien af det majestätiika^ejonet
så berört, at hon få när dött af för^ckel^.
lejonet hade då medömkan med henne , tilsad^
henne sin nåd, och lät henne oskadd komina
un-dali.^ måttan glömde icke heller denna
wäigär-ning- to då ^eioliet kårt därefter råkade i
^saga-rens nät, och meo all fin sticka icke kunde
fräl-sa sa därutur, infant fig i tysthet den tack sa
ra-ma måttan ^ oc^ g^agade lå flitigt rå nätet, at
det andeligen brast, öch lejonet således återfann
sin srihet.
^iet och ^nswan.
^ika tacksamt war en annan gång ^t beskedligt
^ ^i,emot den goda ^ufwan, som kårt
til-förene raddat ^iet^ då det war^å wägeli at
gås i en rinnande ström. ^ då Skiften någ^-a
dagar därefter, med u^änd bö^a, lurade ^å duf^
wau at fkmta henne i et högt träd, där hon
satt fornöjd bredewid fina ungar, utan at weta
af någon fara, stack ^iet så hwa^t i ättens
hand, i det fcmima han skulle lo^a skottet, at
^la hagelswärmen gick ^ufwan förbin som d^
as
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
