Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
ter finnarne i Smyrna. Och resultatet blef att jag, inom en
stafven lemnades obesvarad, och utan all slags uppmärksamhet;
ungefär på. samma sätt som då svenska folket och Regeringen icke
lyssnade till min intercession för finska språkets hägn och skydd i
Sverige, följden deraf blef — att jag bemödade mig så mycket ifrigare
om donna dess rätt, och helgd, här i Finland. Och likaså tror jag det
går äfven nil. Att, sedan Konsistorium redan för andra gången
intrigerat. emot mina tillämnade meddelanden om d. s. k. Finnskogarne
i Sverige och Norrige, följden slutligen deraf torde blifva större iin
hvad man beräknat. Jag bar hiir egentligen endast velat omtala sjelfva
sättet huru jag kommit mig till denna enorma skatt af arkeologiska
och antiqvariska data (måhända kann det tjena någon annan framdeles
till vägledning) emedan annars sjelfva faktum måste förekomma en hvar
såsom någonting högst otroligt. Men häraf följer derföre ingalunda,
att, det ju icke i vårt land kann finnas mycket ännu, hvarom icke
engång jng har någon kunskap.
Hvad särskildt, åter sjelfva beskaffenheten, eller halten, af dessa
mina anteckningar beträffar, kunna de (vid närmare undersökning)
hänföras under följande -1 kategorier; nemligen: l:o de som befinnas
bokstafligen, ocli äfven till de minsta omständigheter, fullkomligen
sannfärdiga; 2:o de som i ett eller annat afseende vika litet ifrån det
sanna och verkliga förhållandet; 3:o de som vid en närmare
undersökning befunnits innehålla vida mera iin hvad uppgifterna omförmält;
och 4:o de som — antingen genom missförstånd af andras berättelser, eller
till följd af egen okunnighet, eller måhända med flit, d. v. s. medelst
diktad osannfärdighet — befunnits in allo ogrundade. Det.är isynnerhet
ibland f. d. flottans till en del sammanraffsade, och i detta fall
stundom (i moraliskt afseende) depraverade manskap, som detta fel
visat sig störst. Så t. ex. påstod matrosen vid 3:dje kompaniet n:o 240,
Setero/f, den 13 Dec. 1857, (som, för 9 år sedan, sade sig hafva tjenat
hos en Landtmätare Londicer, i Wasa), och försäkrade det ganska
bestämdt, att, denne ägt en dylik benkalender, som den jag nu förevisade
honom. Det, var naturligt att en såbeskaffad vigtig uppgift var en
bland de första jag ville kontrollera, och föranledde mig 1859 att
enkom göra en Apilresn till (och ifrån) Wasa; såvida Londicer, vid min
framkomst, försäkrade sig aldrig ens hafva ägt någon sådan: men
hvarvid jag dock under tiden, med anledning af mina antiqvariska
anteckningar, undersökte allt hvad som låg vid min viig. Dock så belt, och hållet
— April var denna resa icke; ty i fornforskningsväg är det ofta fullt ut
lika vigtigt, (och stundom kanske ännu vigtigare) att i detta fall känna
och upptäcka det osanna förhållandet, lika såväl som det sanna.
Sålunda iigdo jng nu en kunskap angående Finlands mångartade
fornminnen, hvaruti ingen kunde mäta sig med mig: och detta var också
orsaken hvarföre Ifejserl. Senaten i Finland, på Grefve Bergs
fram-ställan, beviljade mid 1859 ett reseanslag, att närmare undersöka
åtminstone åtskilliga af de utaf mig i detta afseende uppgifna ställen.
Och är det hiirvid icke mitt fel, att mina med anledning deraf till
Senaten ingifna — ehuru korta, likväl innehållsrika — reseberättelser
för åren 1859, 1860 och 1861, jomte dermed åtföljande figurteckningar
(jemf. sid. 27, not. 3) icke kommit till allmänhetens kunskap. Också
iir det nästan ändamålslöst att vilja undersöka fornlemningarna i en
trakt, utan att icke redan förut, och på förhand, äga sig bekant
stället, hvarest de stå att finnas, och sättet huru de stå att sökas.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
