Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
upptogo 8 såbeskaffade stanaord. Mon resultatet af våra
nit» myiis hrijtin synnystä ja suvusta; ynnä mutdaman sanan Jumalan
tis-kostaki, erilaisisså liansoissa. Toeksi mulca jntta kaiklci moailinan kielet,
niinkuin uskomukselki, nvat ennen-muinon yhestä lcannasta kasvaneet, yhestä
siemenestä siirtj/bect. Yritys kietcn keinöttaki (suomcnkielcn johattamallu)
tiijustel/a ihmisen cnsimiiisistä synlymä-paikoisla, hånen alkii-kie/estä, ja
peä-vanhemmistaan, moailinan luomisesla, ja moan kansauntumisesta. (d. fi.
"Om Gud, och linns mångaslags benämningssätt, på verldens olika
språk; äfvensom om deras ursprung och slägtskap; jemte några
ord om tron på Gud, hos olika folkslag. Såsom ett bevis nemligen,
att alla verldsens tungomål, såväl som religioner, hafva fordomdags
uppvuxit från samma rot, uppspirat ifrån samma frö. Ett
försök att på filologisk väg —medelst ledning af finska språket —
forska angående menniskans första födelsebygd, hennes
urspråk, ocli stamfäder, verldens skapelse, och jordens
befolkning"). Äfven denna afhandling utgjorde (såsom redan titeln utvisar)
ett storartadt, ja — om jag så får uttrycka mig — ett snillrikt
försök, att, af de olika namnen på Gud, hos olika folkslag, äfvensom till
följd af de skilda betydelserna på dessa namn, sluta till språkens
inbördes förvnndtskap, ocli skyldskapsförhållanden, m. m. och hvarvid jag, i
detta fall, rådfört, mig med 530 skilda tungomål, från olika verldsdelar,
tagne från spridda håll kring bela jordens rund. Hvaremot min dåvarande
med8Ökandes Doktor Castréns afhandling, De affixis personalilius
lin-i/iiariim Allaicafüm — som gällde suffixerna i åtskilliga af de Sibiriska
språken — icke torde hafva varit att dermed jemföras; (liksom ban
föröfrigt, mig veterligen, icke skrifvit en enda finsk mening —
hvarken före, eller sedan, han blef utnämnd till Professor i finska språket).
Men äfven delta mitt specimen, ehuru enkom utgifvet för Professionen
i finskan, kunde icke godkfinnas af orsak (som det föregafs) att det
var författadt på finska språket. .Ta hvad vfirre var, det blef för
detta förmenta brott (på grund af Kejserl. Brefvet af d. 8 Apr. 1850)
formligen konfiskera dt, och k o n d e m n e r a d t. Dock går det
olta så till i verlden, att en måste dö (eller lida) för folket (som man
säger); och sfillan, och aldrig, liar någon nation ännu tillvunnit sig
några större fördelar i politiskt och intellektuelt afseende, utan att
icke någon dervid fallit, ett. ofler. På samma sätt blef jag äfven
sedermera, tro år derefter, eller 1853, (enligt hvad ofvanföre blifvit
nämndt) ännu andra gången — på grund af Konsistorii benägna
medverkan — genom ett Kanslers bref af d. 9 Febr. 1853, förbj u den
a t t 8 p e c i m i n e r a p å f i n s k a språket, för en tjenst som
enkom, och uteslutande, omfattade finska språket, (jemf. Företalet
till "Forskningar" i nämnde språk). En rättighet likväl, som
Kansler, fem år derefter (år 1858), till följd af Konsistorii förord,
tillerkände Magister Polén; hvarutom Hans Majestät, numera nådigst
anbefallt: att småningom härefter allt hos oss bör ske på finska. Men
såvida nu Konsistorium vanligen härvid anmiirkt, det mina skrifter
väl iigdo ett "vetenskapligt värd e" (d. v. s. antydde
sakkännedom) men icke vittnade om "lärdom"(sic!) så innebär sakkännedom
(enligt mitt enfaldiga förstånd) alltid lärdom; ty for att k fin na en
sak, måste man först på något vis hafva tärt sig att känna den —
det må nu sedan hafva skett, på livad sätt som helst, antingen på
praktisk eller teoretisk väg; hvaremot en s. k. "lärdom", utan
"sakkännedom", är ingen lärdom, eller (om man så vill) en "förspilld lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
