Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
mångstafviga, — ord, hvilka redan ensamt uttrycka samma
grundbegrepp, eller äga samma betydelse, som de af dem
sedermera sammansatta längre orden; eller innehafva åtminstone
en bemärkelse som är dermed nära analog; äfven om vi
stundom kanske — af bristande sak- och språk-kännedom
— och icke alltid måhända äro i stånd att attrappera den.
Såvida nu konsonanterna — hvilka egentligen utgöra ordens
rötter eller grundbokstäfver — för att sjelfve blifva hörbara,
måste beljudas af någon vokal (hvarmed, och hvarigenom,
de tillika bilda en stafvelse) så följer häraf att redan en hvar af
de skilda stafvelserna, som ingå i ett af dem sammansatt
stamord, måste — åtminstone i något språk — äga en någotsånär
samma, eller motsvarande, betydelse som hela ordet. Detta
är ett alltid vunnit resultat, hvartill vi åtminstone, genom
våra forskningar, redan kommit; och hvilket man numera,
på förhand således, kan antaga såsom gifvet a priori. Om
vi nu t. ex. med ledning häraf vilja, till en början,
underkasta det första finska räkneordet yhi („enu) en närmare
språkforskning, så måste det finnas språk, i hvilka såväl den
ena som den andra af dess båda stafvelser äga samma och
enahanda bemärkelse som hela ordet, d. v. s. der de
hvardera uttrycka begreppet „en". Också finna vi verkligen
att t. ex. räkneordet "en" — på Bengaliska heter ök — på
Zigeuerska och Kurdiska, äfvensom på Phelvi-språket och
Persiska jck — på sistnämnde språk äfvensom på Multanska
liek, och på Kurdiska äfven jak, aka, o. s. v. D. v. s. der
konsonanten k i förening med en vokal1) redan ensamt be-
") I åtskilliga andra språk förekommer konsonanten k äfven i
förening med tvenne vokaler — antingen fördubblad, såsom —
ecki, cckiek, på Ungersk-Tzeeklerska (i Daeien, emellan Siebenbürgen
och Tlieis) och stundom med tillägg af nya rotbokstäfver, som t. ex.
— akkum, på Amina-språket (som talas vidt och bredt på guldkusterna
i Afrika) och — biakkung, på Akkim-språket, (som talas 200 mil från
Guinea, uppåt landet) äfvensom — ockr, på Ostiakiska (vid Tsehnlim)
och öker, å samma språk vid Ob (nära Narim) — eller ock
förekommer den enkel, som t. ex. — oku, åku, på Voguliska (i Ugorien, uti
Sibirien) — ekoo, på Akripon-språket (i medlersta Afrikas vestliga
trakter) — c kay, pa Cingalesiska (på Ceylon) — ckja, veikja, på
Mok-schanska — veiyke, vjaty, på Mordwinska — okcy, (äfvensom otlik, odikk")
vå Votjakiska; också någongång med en ny tillagd rotbokstaf, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
