Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
och ödemarker, förföljdes ocli misshandlades de å andra si-
tid införde seden att. bruka näfverskor. En del af de
inflyttade.Finnarne omtalas visserligen hafva varit rike och förmögne. Äfven
äger jag sjelf, i original, fragmenter af ett bouppteckningsinstrument
(dateradt d. 29 Mars 1669) efter en sädan inflyttad finne, benämnd
Henrik lläkkinen. som bodde på Ratsjöbergct i Fryksände socken; och
som efterlemnade, utom mycket annat, 58 tunnor råg, och en hop
silfver- och koppar-käril af diverse sorter (deribland en liten
bränvinspannan som — eget nog — blott vägde 1’/, värd 4 Hd). Större delen af
de från Finland hit inkomne voro deremot u tfnttige, och irrade länge af
och an, uti dessa skogar och ödemarker, innan de nedslogo sig på något
visst ställe, och togo fasta boningsplatser; der de ofta framlefde en lång
tid af år, innan det för det svenska bygdefolket blef kunnigt, och
innan de, till sin säkerhet, under den allmänna förföljelsen, förstodo att
tillösa sig s. k. "skattebref". En del voro äfvenledes försedde med
ordentliga prestbevis; också äger jag sjelf ett sådant, utfärdadt för en
Hans Henriksson, och dateradt Rautnlambi prestgård d. 10 Febr. 1584,
af kyrkoherden derstädes och Guds ords tjenare" Laure lins Lamain
(Laurentz?) hvaraf skönjes att denne Hans Henriksson redan förut
vistats någon tid i Värdnäs (TwäredV) socken af Kinds härad (i
Vestergötland) dit ban nu för andra gången åter ville begifva sig, af orsak
(som det i betyget heter) jatt de voro 3 broderbarn, och litet till jord,
Iherförc måste ban söka sig annorstädes." Flertalet af de till Sverige
inflyttade Finnar antages vid d. s. k. Jclubbekriget", under Sigismunds
tid, hafva — hyllande sig till Hertig Carls parti, hvilken låfte taga
dem i sitt skydd och försvar — flytt undan för Flemingens
förföljelser, och funnit här en fristad (åtminstone en tid bortåt). Men i detta
fall hade viil — l:o Regeringen väl bort på något sätt sörja för deras
bergning. — 2:o Försiggick klubbekriget om vintertiden, då de icke
med sitt pick och pack kunde passera öfver hafvet. — 3:o Äro alla
dessa Finnar, samt och synnerligen (med högst få undantag) rena
Savolaxare (eller från d. s. k. Nyalotts län) hvilket skönjes såväl af
språket, som af deras slägt- eller familje-namn, och af deras gamla
tràditionela fornsägner; hvaraf att sluta det synes såsom de — på den
östra riksgrnnsen ständigl oroade, och hemsökte, af krigets härjningar
— derifrån begifvit sig till den vestra; der det, vid den Norrskn
riks-gränsen. nu förestod dem samma öde. De hafva dessutom hitkommit
vid skilda tillfällen, ocli ofta i mindre partier, sålunda nemligen att
hvarest i Sverige fanns någon kringströfvande Finne, så uppsökte hnn
till sist Finnskogarne, och qvarstadnade oftast der. Så t. ex. då under
Carl XII:s tid större delen af den, under Armfelts befäl, från Norrige
1718 återtagande Finska armén förgicks af köld på Dovre-fjtillet, så
skall många af det förfrusna manskapet blifvit qvarlemnade, som
sedermera småningom uppsökte sina när boende landsmän, och bland
dem qvarstadnade.
Från Regeringens sida synes, märkvärdigt nog, inga åtgärder
hafva blifvit vidtagne till förmån för dessa många och talrika kolonier.
Enligt gamla svenska folktraditioner har ej blott Falun
koppar-ocli Sala silvergrnfva först blifvit uppfunna af Finnar, utan påstås
det äfven att flere andra af rikets grufvor och jernverk föret blifvit
af Finnar upptäckta och bearbetade. Vi lemna dessa berättelser i sitt
värde; men visst är åtminstone att Svenskarne sjelfve ej synes (och allra
minst i fordna tider) hafva varit ett folk, vant vid bergshandtering;
hvarföre ock, tid efter annan, i detta afseende införskrefvos Finnar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
