Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
dan, till följd af bergsbrukens eviga klagande öfver deras
idkade svedjebruk l0).
(om V) hemman) på Gräsmarks finnskog, lefde, och hoddc, 1821
närmare 60 hushåll, med en folknummer af 379 personer; och hvarest
hela den lilla skogen var, i ordets strängaste mening, liksom
fullsål-lad af små bostädar.
"’) När de första stränga förordningar emot Finnarne utkommo
känna vi icke, men att Kon. Gustaf .Adolf redan 1I. 13 Febr. 1627
angående dem utfärdat, ett ampert bref till ul)ahla Ståthållaren Petter
Kruse ocli Päder Nilsson", veta vi; änskönt vi ieke läst det.
Sedermera utfärdade Drottning Christina en förordning af d. 22 Juni
1611 (hvaruti äldre „mandater" ocli befallningar" i samma syfte
åberopas) deruti det, pa den städse med förökade privilegier favoriserade
Bergslagens reklamationer, och med anledning af Finnarnes svedjande
i skogarne, heter: Ty vele vi att J (Bergslagerna) ställe then ordre
(1oeh med. Landshöfdingarne aftale, at the låta upbränna theras
„kojor och hus, som the sig i skogarne här ocli ther uppsatt hafva,
såsom och them theras säd, när then mogen är anten afhända och
uifrån taga, eller och i lika måtto upbränna, så at the nödgade
.ocli tvungne blifva måge, af fel och brist på theras lifs uppehälle, at
( begifva sig utur skogarne". Denna förordning förnyades ytterligare,
första gången den 16 Mars 1642, och andra gången den 29 Augusti
1644. Slutligen utkom den af oss sid. 10 åberopade Kongl.
Förordningen af d. 22 Mans 1647, deruti det heter, § 3, (1De torp och gårdar
usoni blifvit utan lof på allmänningar byggda, äfvensom de hvilka fått,
. dertill lof. men äro nog små att ej kunna åläggas V, hemmans skatte
(obs. att Finnarnes bostäder voro vanligtvis skattlaggda till ’/„
hemman, eller ’/8 mantal) .skola utödas, ödeläggas, och åter till
uskog låtas växa". Hvarefter det § 8 heter: uAlla andra som der
usvedja, eller nedsätta sig, dem skal! man fritt söka att fånga,
uoch såsom andra skadedjur afskaffa". §9, uDe finnar som äro
..Bergverken mera hinderligt än beforderlig!;, deras byggning ocli
ut o r p ni å uthrifvas och afskaffas, deras sveder m e d b
us ä d c n dem i f r å n t a g a s, och hvar någon sedan fi nnes,
ud e n skall fängslas, hans byggning uppbrännas, och
^hafver derlios förgjort sitt a r b e t o, o c h h v a d h o s b
o-n o ni o c h i h a n s v ä r j o f i n n e s, g fi n g e treskiftes, oss,
I a n d e t (eller Häradet) och åklagare n". (Deremot blef det, enligt
23 tillåtit Bergsmän at t, svedja så mycket de behagade). Ar 1653 d.
4 Juni, utgaf Landshöfdingen i Gefle, Grefve Erik Sparre en lika
sträng befallning äfven mot de finnar som nedsatt sig på skogarne i
Gestrikeland och Helsingeland. Dessa hårda förordningnr tillskarptes
ännu ytterligare i K. M. (.Förbättrade Skogsförordning" af d, 29 Aug.
1664, med tillägg: cOm någon bonde härefter tillstädjer någon Finne
ueller någon aniiaii att bygga och bo på sin skog, skall han första
(gången plikta 40 dal. silf. nit., kommer ban oftare igen, dåskall
lian straffas till galgen, der vi honom icke vilja benåda och
par-j.donera". Ändtligen utkom Kongl. Brefvet af d. 13 Per, 1693, hvilket,
såsom en förmildring i straffet, tillåter kroppsstrafl’ och spöslitande
för den som förbrutit sig medelst svedjande. Och fortforo dessa stränga
förordningar att i hela hundra år vara gällande, då slutligen
skogs-förordningen af d .12 Dec. 1743 något mildrade dem, och utsatte, i 25
jj, 100 Dalers silf. nit. vite, jemte förlusten af arbete och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
