Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
jemte deras ekonomiska bekymmer — proponerade att de
å sina boställen skulle öfverlåta skötseln af sitt jordbruk
åt någon annan, och sjelfve endast åtnöja sig med en liten
trädgårdstäppa, så väckte detta förslag en sådan allmän ovilja
hos hela ståndet, att det mangrant uppreste sig emot ett så
äfventyrligt och vådligt företag. Nu är det mycket möj.
ligt att Domkapitlet i Åbo — med orden „intrång i don
presterliga verksamheten" — menar att detta Zigenarnes (och
hedningarnes) omvändande till sann kristendom, skulle gifva
presterskapet för mycket arbete och sysselsättning, eller göra
intrång i deras verksamhet, ocli hvad som vore än värre —
utan annan ersättning än medvetandet af att hafva uppfyllt
sin pligt, och utöfvat en ädel, en god och kristlig,
handling; den nemligen — att hafva uppsökt de vilseförda fåren.
Men det är ju just härpå missionssällskapet arbetar.
Hvarföre då alltid gå öfver ån efter vatten?
Snarare måhända hade man af Domkapitlet i Åbo haft
skäl att förvänta ett förbud emot det af Tidningarne
nyligen omtalta ocli af några missionsfantaster i Yiborg
uppväckta förslaget, att derstädes låta sy färdiggjorda
kläder för de blifvande nyomvända af Afrikas negrer;
troligen — på det de icke måtte se sin egen skröplighet. Ett
barmhortighetsverk som sannerligen, till följd af deu kristna
kärleken, måhända snart skall gå ett steg än längre, i det
man kanske från Finlands kuster skall tillförsända dessa
Afrikas vildar en skuta mod ved, för att dermed uppvärma
deras förhärdade själar.
Mon för att nu återkomma till Zigenarne, tro vi att så
vacker och ädel iin idén är — att till sann kristendom och
civilisation söka befordra detta vansliigtade följe, och göra
dessa kringstrykande vagabondcr till stadigblifvande, flitige
och idoge, medborgare i staten — så torde likväl denna
fromma önskan höra till de utopiska drömmar, som svårligen
lära låta realisera sig, emedan erfarenheten visat att folk
som redan under en tid af flere sekler, och i mera än 30
—40 generationer, så till sägandes vanslägtats, och som
redan i och ined sjelfva modersmjölken, d. v. s. i sjelva bio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
