Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Första frågan blir då likväl: huruvida i Finland för det
närvarande verkligen linnes så mycket af dessa menniskor,
att det skulle förtjena att härvid fästa någon större
uppmärksamhet? Sällan anträffas de åtminstone numera
annorstädes än i fängelserna, och någongång kanske — på
marknaderna. Det torde endast vara i östra delarne af landet de
ännu hufvudsakligen stå att sökas; och såsom en sällsynthet
må (såsom undantag) nämnas, att det finnes Socknar i
Savolax, der Zigenare verkligen äga ej blott egna torp utan
stundom äfven egna hemman, der do bo; men der de icke
kunna qvarhållas marknadstiderna, eller vid sina kamraters
gemöten, då lusten att svärma omkring åter påkommer dem
såsom en feber. Det vore i sanning artigt att äga
tillförlitliga och statistiska uppgifter ej blott på deras mängd och
antal, utan äfven på deras lefnadsvilkor och sysselsättning.
Detta högst egna och märkvärdiga folks härkomst,
och ursprung, är i historiskt afseende insvept i det största
dunkel; och ju mera do lärde, genom sina forskningar, sökt
utreda förhållandet, desto mera hafva do endast borttrasslat
ocli förvecklat det. Hvad som åtminstone är säkert, är att
de år 1417 första gången uppträdde i det vestliga Europa,
vanligtvis i små hopar eller horder, under anförande af någon
stamchef, utan att man visste hvarifrån de kommo, eller
hvarthän de åter hastigt försvunno. En sådan trupp — bestående af
omkring 300 personer, män och qvinnor, oberäknadt barn,
alla sluskiga, svartmuskiga och snuskiga, beledsagade af
några höfdingar, och anförde af en s. k. „Hertig", och en
„Grefveu, i lysande drägter — lägrade de sig nämnde år
utanför Hamburgs tullport. Deras framträdande väcker vanligtvis
en hemsk förundran; deras försvinnande efterlemnar en
pinsam ovisshet; och de sjelfva äro liksom en den onda andens
uppenbarelse; — med ett ord, hela kristenheten stirrar på
dom mod en viss hemsk känsla af förakt och fruktan.
Sedan den tiden hafva de utbredt sig öfverallt, så i don gamla
som i den nya verlden, så det knappt torde finnas ett ställe
på jorden, der de icke äro kände åtminstone till namnet, 2)
2) Engelsmannen Borrow, som lemnat oss härom de tillför-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
