Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
hårdt går på, och att ott oväder här hotade oss, derom sade
lian sig vara fullt öfvertygad.
Emellertid triumferade Engman redan i tankarne, och
omtalte öfverallt, ibland sina bekanta af studentkåren — huru
jag skulle blifva illa deran, och — slagen till marken — nödgas
nedstrücka gevär för honom; hvilket gjorde att en ovanlig
inassa af studenter — stormade till, för att blifva ett vittne till
denna skandal; hvarutom ock nyfikenheten, att från
katedern en gång få höra det finska språket, lockade många dit.
Rummets alla platser voro redan fullbesatta, då akten
öppnades af Tranér, såsom vanligt, med ett latinskt tal —
bestående af granna och klingande fraser. Ty Tranér ägde, lik
en annan Horatius, i latinska språket en flödande elegans.
Aminoff, såsom prior opponens, höll ännu på att anföra
slutet af sina oppositioner, då — dörren öppnades, och lilla
Engman inträder — åtföljd, tätt i hälarne, af Magister Lundahl,
och efter honom — en lång brassa af studenter, som sökte
tränga sig till en plats, här och der uti bänkarne, hvar de
kunde. Yid deras inträde i salen, blef det ott hviskande och
tasslande, både till höger och venster, eller öfverallt. — Det
var liksom mordongeln hade inkommit i rummet. Lundahl
satt ihopklämd tätt invid sidan af Engman, för att gifva
honom tecken, när stunden för honom var kommen — icke
att „hurra", utan — att göra en schock; På förhand underrättad
om saken, hade jag haft god tid att utfundera en plan, för att
rodan i början litet stäfja detta donquixotteri, eller att först
drifva litet gyckel med Engman, och derigenom göra honom
sjelf till ott föremål för det allmänna åtlöjet, efter hans
sträfvande gick derpå ut — med hänseende till mig. Derföre,
när Aminoff slutat, och innan Lindeström (som var qponens
posteiior) skulle börja, tillsade Tranér de närvarande: att om
det var någon af dem som, i egenskap af extra opponens, ville
göra sina anmärkningar emot min dissertation gällande, så
vore han nu — i tillfälle dertill. Men som han yttrade detta
på latin, flög det Engmans öron förbi. Nu fick han sig i
sidan, oförmärkt, en knyck af Lundahl; hvarvid Engman
hastigt Hög upp, som en raket, och med mycken bådo emfas
15*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
