Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
öns Dekanus kan - eller äger rättighet att dispqnsera
författningen? För min del tror jag att ingen annan än, på sin
höjd, Kansler möjligen skulle kunna äga denna rättighet."
Här stod åter Engman (ty detta öfvergick hans
förstånd) ock visste icke hvad han skulle säga, hvarföre
Tranor, i hans nedträngda belägenhet, åter tog till ordet;
och, i det han bestyrkte sanningen af min anmärkning,
gjorde han igen en lång harang — deri han väl, å ena
sidan, medgaf befogenheten af min invändning, men —
å andra sidan deremot förklarade, att om Dekanus
härvidlag tagit sig en rätt, som honom icke tillkommer, blir det
äfven hans ensak att derföre lagligen ansvara; och att vi
åtminstone, såsom underordnade, icke borde i detta fall
in-sultera hans makt och myndighet.
„Må så ske"! sade jag (och vände mig åter till
Engman) „men härvid förekommer ännu en viss liten annan
betänklighet. När Prof. Nordmark beviljade II:r Engman
denna befrielse från att opponera på latin, gjorde han det i
egenskap af Dekanus. Då hade han måhända rättighet
dertill. Men efter i dag behörigen för sig gånget nytt
Rektorsombyte — är, i detta fall, all hans makt och myndighet,
d. v. s. hans dekanat slut, och nu är en annan —• Dekanus;
hvarföre Nordmarks tillståndsbiljett numera gäller i dag
ingenting, och är af noll och intet värde,"
Allt stod Engman härvid under en stum förbidan —
väntande, osäker, livad som komma skulle? eller hvad som skulle
bli följden af alla dessa inkast. Liksom förr — tog Tranér
nu åter till ordet, och sedan lian till alla delar erkännt
rättmätigheten af denna min anmärkning, gjorde han åter en
lång oratorisk komplimang, och — efter många floskler och
fraser — slutade dermed: att Nordmark härvid icke begått
något fel, icko heller II:r Engman; utan att felet helt och
hållet var hans (Tranors) eget, som uppskjutit
disputations-akten till dess tiden exspirorat; hvarföre — och som det
föröfrigt skulle se nog tvetydigt ut, om jag, af sådan orsak, icke
skulle vilja inlåta mig i striden — hans önskan vore, att jag
(oaktadt jag visserligen hade allt skäl att undandraga mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
