Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
om lian tillåtit någon annan att tolka det for sig — så skulle
lian hafva erfarit ej blott att jag öfverallt här begagnar mig
af den Savolaxsks mundarten, utan äfven —orsaken
dertill. Aivon och aiuan är sålunda ursprungligen, eller i
det bela, ett och samma ord — endast med den skilnad att
aivöri är, enligt den Savolaxska dialektens uttal, det samma
som Österbottniska ordet aivan, hvilket blifvit upptaget
i-skrift- eller bokspråket.
„Nej, 71 ej, det är icke sant! det är osant! (skrek
Engman till, förargad, och — högljudt) ett sådant ord fins icke i
hela Savolaxska språket." Ty ordet aivon betyder
„hjer-nans", och betyder „jag ämnar, jag ärnar", men
betyder aldrig detsamma som „aivan.u 8)
— Nå om man icke tror mig, så sitta här tvenne
Savolaxare på främsta bänken, Poppius och Aminoff — var
så god och fråga dem! Detta gjorde han likväl icke, utan
fortfor att beskärma sig öfver min okunnighet; hvarföre jag
sjelf härom tillsporde dom. Och då de häri, till alla delar,
instämde med mig, — ropade Engman:
„Ja, ja! men så står här sedan vidare: „Romslille.u
Detta är då alldeles orätt, och så säger ingen menniska.
8) Ungofnr på samma sätt betedde sig, ännu 30 år sednare, en
viss Eurrpæus, som (ehuru sjelf Savolaxare) ej blott förargade sig
deröfver att jag — enligt den princip jag ej allenast uttalat, utan äfven
följt — ömsom i skrift upptog, och begagnade, de (äfven i Savolax)
olika läsarterna eller ord-uttalen lcirjuttaa, eller kirjuütaa, och kirjottaa
eller lcirjoittaa (att skrifva), eller leipää, leijieä och leipee, (brödet) utan
hvarom han i Suometar 1847, n:o 22 säger: att såheskalfade ord icke
alls finnas till i någon finsk dialekt (, ’Joita sanoja kaikkia tiettävästi ei
löydykkään missään murleesw"). Oeh för att nu, om möjligt, göra detta
påstående än mera troligt, har han (i förra fallet) sjelf behagat tillägga
ordet kiruttan, och (i det sednare fallet) ordet leipBii — under uppgift
det jag Bkullo äfven af dem hafva begagnat mig (hvilket är alldeles
osantJ; oeh hvarvid han (i full motsats af hvad ban nyss ofvanföre
sagt,) tillägger: „elteiviil nekälin, jotka lieneecät kulkeneel kaikki Suomen
maakunnal halki, ole voineet niin sokasasli ja tolkuttomasli kaikkia murteita
yhdellä kertaa puhua." Hvarefter han gör den slutsats: att en livar som
följde min princip — icke kunde annorlunda betraktas än såsom en
galning (,J"s krn niin tekisi, niin ei häntå suinkaan kukaan voisi muuksi
kntsoa, kain hulltiksi"). Euröpèeus ocli Engman kunna, i detta foll - taga
hvarandra i handen. I)en enas förstånd räcker icke längre till — än
den andras. De flögo, hvardera, högre än hvad vingarne buro; och kan
man derföre, om dem båda, siiga — lctttn rttpeiii{ niin repäisi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
