Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
åtskilligt annat af historiskt intresse för den orten;
isynnerhet hade deri förekommit mycket om de ströftåg, eller
partisan-krig, som fordom fördes i dessa trakter, emellan
Köla- och Kandalax-boarne, (å ena sidan), och med
Ijo-och Limingo-boarne (å den andra); särdeles fanns det för
år 1523 mycket i detta afseende antecknadt, hvarom vi
numera icke äga den ringaste kännedom. 2) På förfrågan
huru han kommit sig till detta manuskript? hade han svarat
ii I »po vid den nordligaste riksgränsen; hvarföre man ock, i den
Svenska historiens källor för samma år, läser: att Ryssarne förenämnde år
(år 1555; gjorde tvenne gånger infall i Österbotten; hvarvid de
första gången vid 7/o-clt, St. Pedorsdagcn — ihjelslogo 80 män,
förulan quinnor och barn, som der idkade att fiska; och hvilka, då de
(om natten?) sofvo — öfverföllos och mördades. A n d ra gången dräpte
de — den 30 Juli samma år — vid Uleåträsk, 300 personer — både
män, quinnor och barn (Arvidssons „Uandl. till upplysning i Finlands
häfder", IV I), sid. 171; och VIII D. sid. 254, 264, 272).
Dessa den tinska allmogens ömsesidiga plundringståg förnyades
flerfaldiga gånger under de följande åren, särdeles 1579,1580 och 1589.
Så t. ex. heter det hos Karamsin: ..Ar 1589 hade de (Svenskarne)
kommit från Kajana att plundra Solovvetska och Petschenska
klostrens länderier, Köla, Keret och Koudu, och togo byte för en
half million silfveirubel." (Akiander, sid 232). Härom underrätta
oss likaså do svenska urkunderna, att: „Ijo-boarne (hvartill då
räknades Here af de nu dertill nästgränsande socknar) till ott antal at’90
man, anförde af en benämnd ]Vesainen —- en stark, djerf, och
tilltagsen kämpe — hade 1589, natten emot Petridagen, med storm intagit
den ryska (vid Ilvitahafvet belägna) stade Kaudalax, hvilken de
skö-llat och plundrat. Denna bravur säges så hafva behagat Kon. Johan,
att ban skall hafva låtit till sig kalla denna Wesainen, för att ej blott
få se honom, utan dervid — äfven belöna honom. Och då han året
dcr|iå, vid ett nytt infall i Ryssland — blef ihjelslagen utaf en af sina
egna krigsfångar, benämnd Ah mat, har konungen ytterligare
fmed-skiinker och gåfvor?) ihågkommit lians enka, hvilken han befriat från
allaslags krono-ulskylder. Efter Wesainen blef en viss Klemens
Eriksson utsedd till anförare för det finska -ströfpartiet i dessa nejder. Äfven
lian skall hafva varit en stark, tapper, och krigslysten sälle, soin
oförfärad, och genom sin hurtighet, utmärkt sig vid flere tillfällen — till
den grad, att Kon. Carl IX önskat både 1’å se och tala med honom,
lör att dervid fa vedergf illa honom för lians mandater. Också
berättas det. alt Kungen, på hans förslag, beslutit sig —att anlägga en
fästning (Kajana slott) på en liten holme, midt i forsen Koivukoski;
hvarmed början redan gjordes år 1607, men arbetet fulländades törst uti
Drottning Christinas tid, under Riks-Drotset Pehr Brahe, år 1666 (Åbo
Tidningar 1777, sid 142; och 1785, sid. 29; Arvidssons Handl. VI D.
sid. 357).
J) Denna uppgift (angående årtalet 1523) låter väl litet
misstänkt, och kastar liksom en viss skugga på hela berättelsen; dock lar
den stå här, liksom för öfrigt bela diarii- historien — för II:r Prosten
Fcllmans räkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
