- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
322

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

tiv, ehuru lians arbeten icke kommit oss till godo. — Deremot vill jag
såmycket mer fästa mig vid hvad jag kan bedöma. Dä han skulle
autriida sin Sibiriska resa, förklarade Prof. Grot — att lian, såsom
Magister, i Ryssland hade intet anseende, men skulle deremot såsom
Doktor iiga ett ofantligt. Hvarföre det 1844 blef, i cn handvändning,
beslutit att Castrén, bogen drogen, skulle göras till Doktor; i
hvilket afseende ban af Grot fick vitsordet laudatur på. sin kunskap i Ryska
språket (hvilket språk han troligen då icke kände bättre iin jag) sedan
ban redan förut år 1839 skrifvit en afhandling: de affinitate dcclinationum
in lingua Fennica, Esthonica et Lapponica (hvarmed kan jemföras
1’a-landers 1819 utgifna Disputation: Formarum etymologicarum in linquis
Fennica et Estonica parallelismus). Och på grund hvaraf han blef
utsedd till Docent ,,i Finska och Forn-Nordiska språken." Hvad här
månde förstås med Forn-Nordiska språk, torde Konsistorium
bäst kunna förklara, ty jag kan det icke; emedan, så vidt jag vet, i
Norden inga andra språk fordom blifvit talade, än de som talas der än i
denna dag. Icke heller upplyser hans specimcn oss härom. Nå, nå —
något för något! och — intet för intet! må man veta. En liten puff’
kan ju här inlet (vet jag), skada! Det finnes mycket skryt och lärdt
skr o deri — äfven inom vetenskaperna. Ca§iréns öfversättning af
Kalevala, torde väl ingen numera vilja åberopa; hvartill ban hade
att tillgå ej blott Keckmans svenska öfversättning deraf (förvarad i
manuskript uti Litteratursällskapets arkiv) utan flere al’
Lönnrot sjelf derifrån öfversatta Runor, införda i våra Tidningar. Annars
var Castrén mera olycklig med sina mytologiska funderingar; så t.
ex. hans beskrifning om den finska guden ukko — i all ära!
(underligt nog, att han icke härvid äfven talte om gudinnan akka?). Ty —
utan att lästa sig dervid, att hvarje mansperson — ined tiden, sjelf,
kunde blifva en ukko, så torde Guden hafva krypit i skrinet, om Castrén
t. ex. läst hvad jag derom skrifvit redan 1817, i Svensk Lilter.
Tidning n:o 24, p. 369, o. följ. (jernfördt med Jumalasla, ja Häpen
inonenai-sesta nimittämisestä, sid. 97, o. följ.). I allmänhet måste jag anmärka —
men felet är måhända milt — att jag icke funnit någonting genialiskt,
icke ens något egentligen vigtigt, och intressant, i Castréns skrifter; i
hvilka visserligen lians eget jag spelar en stor roll, men — af ringa
betydelse. Så t. ex. säger ban sjelf, om den af honom föregifna s. k.
finska folkets vagga: att det är — „det vigtigaste resultatet, till
hvilket den finska historien kommit under detta århundrade-," och (på ett
annat ställe) — „att han påfann att lara verlden nugot (obs.) som
endast cn Finné kunde lära densamma.u (sic!) Annars är det verkligen
löjligt med många af dessa s. k. ,,stora" vetenskapliga upptäckter,
hvilka i det bela ofta icke äro annat än bevis på dc förmenta upp.
täckarenas egna, ocb stora, visioner. Hvem minnes icke t. cx. huru
Kanslirådet Lagus (i Vetcnsk. Societ. Akter, Tom. 11, Fasc. 1) gjorde ett stort
buller, och väsende, af den af honom förmenta stora och vigtiga
upptäckten: att Claes Fleming icke (såsom några förmena) dött d. 13 Maj 1597,
utan den 12 April samma år; hvilken historiska upptäckt lian ansåg
liis-keligen vigtig, och troligen vigtigare än den om „det finska-folkets
vagga;" (hvilken lär vara oss lika svar, och vansklig, att finna som
»menniskoslägtets vagga)." Och likväl hade några redan före Lagus, och
deribland Michel Eriksson ICranck, i sitt bref till Lars Tridsson (dateradt
Abo d. 11 Maj 1597) upplyst oss att Fleming dog på Klemet Erikssons
gård vid Pojo kyrka— om natten emellan d. 12 och 13 Apr. samma år
(jemf. min manuskr. saml. i Senatens arkiv); och hvilket bref äfven
Lagus i noten citerar. Likaså hvad den Castrénska upptäckten beträffar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free