Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Det anförda torde redan vara nog, att i någon mån
upplysa föl-hållandet, och att i detta fall förklara situationen
inom den Finska publiciteten; hvarföre jag, för denna gång,
ej heller vill sträcka det längre. Jag måste dessutom kanske
äfven spara något för en annan gång. Detta vare
emellertid nu sagdt om Universitetet, såsom sjelfva vetenskapernas
Äreopag, och Domstol. Blir det deremot fråga om andra
verldsliga Domstolar, hvarvid jag — dels för egen del, dels
för andra — ofta utfört åtskilliga qvistiga och vidlyftiga
rättegångar, dervid protokollför ingen (å ena sidan)
och skriftväxlingen (å den andra) eller egentligen
mina till Domstolarne inlemnade skriftliga andraganden —
spelat hufvudrolen, iv) så tror jag mig äfven der tillräckligen
ska. .Hed ett ord, Grot åtog sig hufvudbesväret, och äfven
tryckningskostnaden; och blef han således den, som kom härigenom att få mest
att säga i saken.
När iag i September månad gick till honom, för att inlemna
mitt bidrag, som hade till titel: Vigten af finska språkets emancipation,
(ty jag hoppades att frågan, den vägen, förr eller sednare,omedelbart,
skulle komma till H. M. Kejsarens öron) så hade redan Ca strén,
Lönnrot och Runeberg, före mig, inlemnat sina skripta. När nu
Grot såg rubriken på mitt iimno, förklarade lian att en såbeskaflad
afhandling icke här egnade sig, hvarigenom man liksom ville göra
Kejsaren uppmärksam på hvad han borde göra; och att den således icke
kunde emottagas; hvarföre han ville att jag skulle skrifva någon
annan. Jag invände: att valet var, i detta fall, lemnadt en hvar — fritt;
och garanterade att ämnet, hvad jag skrifvit — var lika intressant,
och vida vigtigare, än något af de andras. Men då han icke ändrade
sin mening — ändrade jag icke heller min; hvarvid jag slutligen
förklarade honom, det jag icke ville tillhöra ett sällskap, der ett
maktspråk inom litteraturens område söker göra sig gällande, — helst han
härunder förtäljt mig, det han, af samma skäl, redan kasserat Prosten
Öhmans i Borgå likaledes, i ett närskyldt ämne, insända afhandling.
Öhman hade derföre beqvämt sig att inkomma med en annan kria — uom
det finska nationallynnet"; något — hvartill jag likväl icke kunde förmå
mig. Från den stunden var det slut med mina visiter hos Grot,ocli lian blef
härefter med tiden allt mer oeh mer impopulär, till dess han fann det
klokast att återvända till St. Petersburg—derifrån lian kommit. Det
värsta likväl af allt, var att — likasom ett maktspråk, angående ryska
språkets införande här i Finland, förskaffade det öfverallt — endast
fiender; så gick det nu äfven här. Ett maktspråk, i vetenskapligt
afseende - från de ryska litteratörernas sida — väckte en afsky hos
oss — till don grad, att ingen numera vill taga någon notis om hvad
de skrifva; likasom de troligen icke heller torde intressera sig for oss.
") I anledning häraf bör jag kanske nämna: att så länge jag
endast i saken inuntligen anförde något — var allt bra (ty det stoa
då i Domstolens fria makt, att, på sätt som det bäst konvenerade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
