Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
bättre använd, än att ban fick sig en plats i en — svensk
församling, såsom utnämnd kyrkoherde i Pitheå.
Dessutom fanns det den tiden vid Upsala Universitet —
en veritabel Lapp (såsom någonting högst sällsynt) vid namn
Anders Fjeltner, hvilken — född 1795, af genuina Lappska
föräldrar, i Härjedalen, lc) — af egen drift börjat studera; och
hvilken, sedan han under stor fattigdom dragit sig fram, och
efter det han genomgått skolan och Gymnasium i
Hernösand, — 1818 blef student i Upsala; der han likaså lefde i stort
armod. Genom honom hade troligen regeringen kunnat
verka mycket godt för detta vanlottade folk. Men äfven
för honom gjordes der ingenting, utan lemnades äfven ban
åt sitt öde. Och gick det med honom, som med Laestadierna.
finska, som Du, sä ville jag gifva ut mycket; ty der måste mest hållas
gudstjenst pä finska."
,0) Fjellncrs far, Thomas Jonsson, var s. k. ufjäll-Lapp", hvarföre
också sonen adopterade namnet Fjell ner. Han hörde till den,
bland Lappar, beryktade slägten Peiviö. Härom skrifver ban till mig
i bref dateradt Karesuando d. 20 31 aj 1839, (hvari ban talar om sin
kärlek, och sin lycka ) bland annat: „I Januari 1837 gifte jag mig med
ucn ijällapp-llicka, och jag slår mig ut bra med henne, hon spinner,
uv(lfver, och syr så alt det duger väl i Lappland. Åtminstone har jag
uhärraeü hvilat en af min Farfars sagor. Han berättade sig
vara’afkomma efter Pe.ije (peive) neilä, hvilken Loppen har alt lacka för
udet att hon tämde Willrens-kalfvar, och först mjölkade Renen. Den
„försla dag af hvarje sommar, på hvilken bctslct (hinder för dining)
uknöts i kalfvens mun, firas i Herjedalen under namn af Raanäpeiwe\
„dcn dagen ansåg ban för merkvärdig. Ilan berättade, att en gren
„af (Peixoadsja ncitan maddo) Solens dotter-affüda fanns i trakterna af
„Torneå och Enara tjäll. Här fann jag slägtnamnet Peiwiidz (P ä
i-uv ä i n e n, P ii i v i ü). Lapparne .veta ingenting berätta om Pciwencilà,
ucllcr annan anledning till slägtnamnet, än att det så varit ifrån
urminnes tider. Hen de ha ändå ett ordspråk: ils päiwalädz, nar de
„vilja utmärka någon despotisk. Vare huru det vill; jag har
uitndå fått tag i ,,Solens dotter", hon har skänkt mig en Son.’ Hvad
„var K a 1 c v a för en man? 1 min hemort berättas: att, förr än
finsen lemnades qvar, skiljde sig ifrån sin broder Lappen, och lade ett
ubriidc öfver sitt hufvud, (?) hade Kalla tömt Elgen, Kallas söner
„gjort sig skidor, dresserat hunden, och riindc efter Elgar. Månne
UK a 1 e v a 1 a och K a I o v a n p o j a t? Lapparne visa Stjernor (äfven
„hür) och säga: att Kallas söner skida efter Elgar (ßärwrih). Hunden
„är före Sönerna — efter Elgarna....... Man har sagt mig
uatt Savolaxskan inte skall förstås af oss här i norden; men jag har
Usammauspråkat med finnar „vanhalta voittomaalta", och tyckt att de
utala förträffligt, åtminstone är klangen skönare, uttalet dristigare och
manligare, än vid finska hafskusten." (Om denne Fjellncr, se Otava
II Del. sid. 217).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
