Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
las en sàbeslcaffad bok, hvilken jag ej heller ägt i min värjo.
Med Högaktning och tillgifvenhet har äran teckna min Herres
Ödmjuka Tjenare.
Fedor Sa v in.
Således står på den vägen numera ingenting att fås.
Och det enda möjliga vore ännu, att — om Klanius
sedermera, och före sin död, möjligtvis öfverkommit
ifrågavarande manuskript, utan att derom hafva underrättat mig;
(och hvilket allt kunnat förblifva grannarne i Kieretti
obekant) — vända sig härom med förfrågan till den på
Tuoppa-järvi holme ännu qvarlefvande enda munken — huruvida ej
han möjligen härom äger sig något bekant? Men jag
känner icke ens honom till namnet. 3) Möjligen skulle denna
urkund, sedan Fehman såg den, också kunnat (med någon
munk) vandra till Solowetska klostret; der, vid en
arkiwforsk-ning, dessutom torde förekomma flere intressanta dokumentor
för de tiderna. Historien står emellertid här för Prosten
Felhnans räkning; och, såvida lian ännu lefver, önskade jag
gerna — att han ville vara god och offentligen komplettera,
eller korrigera, sin år 1831 mig i Stockholm härom
meddelade muntliga berättelse. Föröfrigt hvad mig beträffar
(oaktadt do små motsägelser hvilka deri äga rum) tviflar jag
allsicke på sannfärdigheten deraf; och hemställer härvid
endast — huruvida nemligen hos oss, (n. b. i en bondgård)
ytterligare, i flere decennier, möjligen skulle kunna förvaras
ett gammalt manuskript, på ett för folket alldeles okändt
språk? särdeles der sterbkuset består af qvinliga personer,
Hvarvid kan tilläggas: att Arkimandriten Feodorit, munk från
Solowetska klostret, och den heliga Alexander Stoirskis vän,
fullbordade omvändelseverket hos Lapparne, predikade Christus för dem på
Tulomas ständer, lärde sig deras språk, uppfann för dem skriftecken,
och grundlade nära Kolas utlopp ett kloster, (jernf. Sjögrens
anteckningar om församlingarne i Kemi Lappmark; Helsingfors 1828 sidd.
374—381). JTeem har v/il någonsin, bland det svenska presterskapet —
hört omtalas något sådant? Det är icke utan att ej namnet Tuloma här
tyckes antyda cn viss liten erinran om ordet Thule (jemf. sid. 323)
och låter som det skulle heta Tuulen maa (på svenska: ..landet Thule").
’) Dock, för alt gå till botten med saken, vill jag ännu äfven
försöka vidtaga denna åtgärd — på det man ej må beskylla mig hafva
tröttnat redan på halfva vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
