Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur den kristna psalmens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utmärkt den israelitiska kulten och senare i
föryngrad gestalt skulle ingå i den kristna. De första
århundradenas församlingar sjöngo vanligen utan
att ackompanjeras af något instrument, och blott vid
kärleksmåltiderna brukade man, efter hvad
kyrkofäderna förmäla, låta en harpas ljud ledsaga sina sånger.
Denna konstlöshet, man kan väl säga torftighet,
hos den gammalkristna sången är en yttring af det
allmänna motsatsförhållande, som ägde rum mellan
den kristna lifsuppfattningen och den antika
kulturen och hvilket i förstone hade en rent fientlig
karaktär. När kristendomen först sökte göra sig
gällande i världen, måste detta ske under ständiga
sammanstötningar med den romerska statsmakten,
som uppbjöd all sin kraft för att kväfva den nya
världsåskådningen, hvars grundtankar inneburo ett
förnekande af hedendomens sedliga, samhälleliga
och religiösa ideal. Genom lidanden och förföljelser,
genom eld och blod gick vägen till korsets seger
på jorden. Bitterheten mot förtryckarne gjorde
länge de kristna blinda för värdet af det
hellenisk-romerska väldets höga bildning och de ville därför
ej heller begagna sig af dennas rika resurser. Detta
förhållande förklarar också, hvarför den bildande
konsten under kyrkans första skeden genom
otympligheten i de verk, som den frambragte, bjärt stack
af mot den antika konstens ädla stilrenhet.
I samma mån som kristendomen gjorde nya
landvinningar, utvecklades också de kulturformer,
af hvilka den betjänade sig. Sången fick en allt
konstnärligare prägel, och sin högsta lyftning under
de första århundradena vann den genom biskopen
i Milano Ambrosius († 397), en af den äldre kyrkans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
