Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herman Wedel-Jarlsberg och den svensk-norska unionen.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem föra folk och land på nya banor. Att Herman
Wedel tidigt hyste sådana känslor för Norge,
därom vittna följande stämningsfulla strofer, som han
vid 20 års ålder skref i Köpenhamn i en norsk
flickas minnesbok:
— De skal atter henrykt skue
det stolte, underligen skjønne Nord,
hvor Ædle fryde sig og Fiender grue:
den Plet, der er mig kjærest paa vor Jord.
Didhen staar al min Hu! Jeg venter,
naar først er endt min Prøvetid,
og Nornen mig til Norge henter,
at ofre for mit Land hver Daad, hver Id!
Hils Gode, hils de mosbeklædte Fjelde,
som Landets Skjalde heldigen besang.
Hils ædle det fribaarne Folk, hvis Vælde
end ingen grum Despot betvang.
Naar Skjæbnens Vink tillader mig at gavne,
jeg sværger glad at ile hen
og freidigen hver ædel Norsk at favne
og være Sandheds, Retfærds, Dydens Ven.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>