Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från en resa i Finland hösten 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den unge pastor C. talade med varm förtrytelse
om hvad som då hotade och som nu blifvit en
sorglig verklighet. Han hade, sade han, varit i inre
strid med sig själf, huru han skulle göra, om den
föreslagna nya krigareden ålades, enligt hvilken
trohetsed skulle sväras kejsaren, oberoende af om
han styrde landet enligt dess egen lag, hvilket
förbehåll är intaget i den gamla eden.
Regementsprästerna skola nämligen undervisa de värnpliktige
om edens vikt och betydelse före dess afläggande.
Hans beslut hade blifvit att, om den föreslagna
eden infördes, vägra meddela sådan undervisning.
Han anade väl knappt då, att krisen stod så nära
och att dess första utbrott skulle ske just vid hans
regemente. I nov. 1901 blef dess chef, öfverste
Schauman, af Bobrikoff ålagd att jämte officerarne
svära den nya eden. Efter samråd med officerarne
vägrade han detta, åberopande Finlands lag. Det
var då Bobrikoff, efter hvad tidningarna berättat,
i hettan fällde det förhatliga yttrandet: »Finlands
lag, det är jag.» Öfverste S. begärde då sitt
afsked, och regementet fick i december sin ryske
chef och sitt ryska nummer.
Mitt vänliga värdfolk följde mig till båten,
där vi skildes efter ett hjärtligt farväl. Det var
något i detta afsked, som särskildt stämde till
allvar.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
