Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart Torstensson. Af Sanfrid Welin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leipzig, har öppnat dig för den svenske segraren,
är för Kristinas vapen ingen väg otillgänglig. Nu
är Torstenssons tapperhet känd af dig, Leipzig.»
Slaget vid Breitenfeld hade viktiga följder. Å
ena sidan hade svenskarnes segerrykte åter blifvit
befäst, och å den andra hade fiendens ställning
betydligt försvagats. Det är också svenskarne, som
hädanefter gå anfallsvis till väga, medan de
kejserlige måste försvara sig. Rollerna voro sålunda
ombytta mot hvad förhållandet varit sedan slaget
vid Nördlingen.
Våren följande år bröt Torstensson in i Böhmen,
tågade in i Mähren, undsatte den i Olmütz inlagda
besättningen och eröfrade en mängd orter. Emot
sig hade han nu Gallas, som blifvit öfverbefälhafvare
för de kejserlige, detta till glädje för svenskarne.
Gallas hade nämligen den egenskapen att förstöra
sin egen här och kallades därför »härförstöraren».
Piccolomini hade tagit spansk tjenst.
Midt under sina planer att anfalla kejsaren i
hans hufvudstad erhöll han nu, i slutet af september
1643, det öfverraskande budskapet hemifrån, att
han genast skulle anfalla Danmark, hvars konung,
Kristian IV, begagnat alla tillfällen att skada
Sverige. Redan den 25 maj hade rikskansleren
skrifvit till Torstensson med denna befallning, men
på grund dels af den tidens dåliga samfärdsmedel
och dels af nödvändigheten för budbäraren att på
omvägar leta sig förbi fienderna kom underrättelsen
fram först efter fyra månader. För säkerhets skull
hade budbäraren måst lära sig brefvet utantill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
