Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emigrantminnen. Af N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ynglingar. Här fick jag arbete, ty smeden behöfde en
större person att sköta släggan. Hvilken fröjd!
Halft yr af glädje och tacksamhet mot en mild
Försyn, skyndade jag hem och meddelade min
beskedliga värdinna nyheten.
Tidigt följande morgon infann jag mig i
smedjan, iklädd mina sämsta kläder och besluten att
göra mitt yttersta. Hur rädd var jag icke, att man
skulle finna mig okunnig i facket, oduglig!
Allt hade kanhända gått bra, men olyckan ville,
att smeden, som var en invandrad österrikare,
rådbråkade ett par språk på ett sådant sätt, att det
var mig omöjligt att afgöra, huru mycket af hans
tal var engelska, tyska eller mesopotamiska.
Man kan föreställa sig den kostliga scenen:
Det var ju brådt, medan järnet var varmt, och
smeden nickade och hamrade och gurglade de mest
oartikulerade ljud, allt under det jag, sökande att
bibehålla mitt lugn och görande mitt bästa, klämde
till af alla krafter och så godt jag förstod, men i
min ovana naturligtvis ofta alldeles galet. När
järnet svalnade, var det ofta sämre tillformadt än från
början och smeden var färdig att slunga sin
hammare i hufvudet på gröngölingen. Hvad hjälpte det,
att jag dröp af svett? Ja, man kunde icke beskylla
mig för lättja åtminstone, men mödan var ju
onyttig, bortkastad.
Jag försökte på alla vis begripa hvad mannen
sade. Men denne hade vant sig vid ett blandspråk
med slaviska beståndsdelar, som skulle af en
professor hänförts till något okändt vildt folks idiom.
Den ene af ynglingarne, en okunnig slyngel, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
