Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munkväsendet och dess betydelse för vårt lands odling. Af Herman Levin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var tidens falska fromhet att skänka bort, hvad
man hade, till klostren för att därigenom försäkra
sig om himmelens nåd. Men så, när man visste,
att i klostret behöfde man icke lida någon
lekamlig nöd, så drogos många dit mindre af allvar och
fromt nit än för att i sysslolöshet lefva flott af
klostrens samlade skatter. Det var en annan sak
också. Klostren hade ursprungligen stått under
sträng uppsikt af biskoparne. Men den där
uppsikten kunde blifva obehaglig nog för dem, som ville
lefva ett obesväradt lif. Och så drillade man det
därhän, att klostren blefvo fria från den biskopliga
uppsikten. Det bidrog att öka skröpligheterna.
I början af 1300-talet skildrar den italienske
skalden Dante tillståndet i de gamla
benediktinerklostren, en gång hemvist för fromhet, flit och
sedlighet, i mörka färger. Han låter ordens stiftare
klaga öfver förfallet och öfver att hans regel för
munkarnes lif icke iakttogs:
— — — — Min regel är där kvar
blott för att därmed skrämma pappersarken.
Den mur, som fordom klostrens hägnad var,
kringhägnar iden; kåpan är bland eder
en säck full utaf mjöl, som unknat har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
