Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spridda drag ur Julius Cesars lif. Af Ingvar Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något motstånd, visste icke, på hvad sätt den skulle
visa sin underdånighet. Han utnämndes till
diktator på lifstid, hvarigenom han i själfva verket
var envåldshärskare. Det var blott konungatiteln,
som fattades. Alla statshandlingar undertecknades
med orden: Cæsar imperator.[1] Af dessa båda ord
har det förra blifvit upphof till kejsartiteln i alla
germanska och slaviska språk och det senare till
samma titel i alla romanska tungomål. Som
imperator hade han rätt att när som helst bära den
purpurröda fältherremanteln och lagerkransen. Den
senare utmärkelsen behagade honom mycket,
emedan han därigenom kunde dölja sin skallighet.
Dessutom fick han rätt att vid offentliga
förhandlingar sitta på en gyllne tron. Den månad, i
hvilken han var född, kallades med hans släktnamn
Julius (juli) och kallas så ännu i dag. Mynt, som
präglades, buro hans bild. Alla rikets ämbetsmän
skulle aflägga ed på hans förordningar. Senaten
blef icke längre ett regerande, utan blott ett
rådgifvande riksråd. Provinsståthållarne blefvo inför
monarken omedelbart ansvariga för sin förvaltning.
Det var nu slut med godtycket och
utpressningarna. Ensamt denna fördel för det ofantliga riket
mer än uppvägde undergången af den till det
vildaste själfsvåld urartade republikanska friheten.
De många småtyrannerna blefvo nu sådana som
de Palestinas styresmän, hvilkas namn vi från
barndomen känna, Pilatus, Felix, Festus, mycket
angelägna att ej stöta sig med den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
