- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1904 /
258

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munkväsendet och dess betydelse för vårt lands odling. Af Herman Levin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

munkarne ännu mera danade och det just därför, att
de, som vi sett, genom sin öfriga verksamhet
kommo folket rätt nära in på lifvet.

Munkarnes verksamhet manade folket till
efterföljd. Det fick håg för fredliga sysselsättningar.
Rof och plundring bortlades. Man födde sig med
sina händers arbete. Nordborna voro ett trotsigt
och styfsint släkte. Det var icke så lätt att böja
de hårda sinnena. Munkarnes ödmjuka och
fridsamma lif kunde dock icke undgå att utöfva
inflytande på dem. Kristliga dygder blefvo allt mer
rotfästa.

Till klostret fördes barn och ungdom från
nejden för att erhålla den bokliga bildning, som
under denna tid kunde bestås. Det var väl icke
så mycket. De kunde dock få lära sig att läsa,
skrifva och sjunga, de kunde få lära sig de vanliga
bönerna. Kanske kunde här och hvar litet
grundligare kunskaper äfven inhämtas af dem, som ville
ägna sig åt studier, hvarigenom grunden lades till
en mer vetenskaplig skolning. Med de
förkunskaper, han erhållit hos klosterbröderna, kunde den
blifvande klerken, prästen, ge sig ut till något
utländskt universitet — Paris förnämligast — för
att där fullborda sina studier. Först i slutet af
medeltiden fingo vi en inhemsk högskola,
nämligen i Uppsala.

I sammanhang härmed må en annan sida af
munkarnes verksamhet omnämnas, som icke får
förglömmas. Det är deras bokliga sysselsättningar,
deras studier. I synnerhet vadstenamunkarne voro
ofta lärda män. I Vadstena författades och
afskrefvos böcker. Vadstena kloster stod i liflig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1904/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free