Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världshafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan endast bero därpå, att det kalla vattnet i norr
af bergsryggen hindras att draga sig åt söder.
Hafsvattnets rörelser. Förutom denna förändring
i vattenmassornas lägen förekomma äfven andra
och mera påtagliga rörelser, nämligen vågrörelsen,
ebb och flod samt hafsströmmar.
Vågrörelsen framkallas i regel af vinden. För
det tryck, som blåsten utöfvar mot vattenytan,
tvingas denna att ömsevis höja och sänka sig. Så
uppkommer vågen, som består af vågberget och
vågdalen.
När man står vid stranden af ett haf och ser
vågorna rulla inåt, ser det ut, som om alltjämt nytt
vatten fördes in mot land. Detta är emellertid
icke fallet i någon högre grad. Vattnet rör sig
vid vågrörelsen hufvudsakligen upp och ned, utan
att i någon nämnvärd mängd förflytta sig framåt
i den riktning, som vinden blåser. Vattnets små
beståndsdelar gå mest i kretsgång. Och det är
endast rörelsens form, som fortplantas i det mjuka
vattnet. Detta märkes bland annat tydligen, om
man kastar en sten i vattnet och därmed
framkallar vågor. Om då på ytan blad ligga och simma,
så ser man väl dessa höja och sänka sig. Men de
förändra ej sitt läge i förhållande till hvarandra
och stranden.
En del vatten drifves dock alltid af vinden
mot land. Men det behöfs ju vanligen några dagars
stark storm, innan man kan märka, att
vattenståndet vid stranden stigit. Huru hastigt
vågrörelsen fortplantas, beror på styrkan af vinden,
som sätter vågorna i rörelse. I alla händelser är
gifvetvis hastigheten mindre än vinden. Ute på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
