Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spridda drag ur Julius Cesars lif. Af Ingvar Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drottning Kristina af Sverige, Henrik den fjärde,
Ludvig den fjortonde och de båda Napoleonerna i
Frankrike. Främst bland dem står Napoleon den tredjes,
den på 1870-talet aflidne franske kejsarens, »Julius
Cesars historia». Den omfattar tre stora band,
skrifna med mycken lärdom och grundlighet,
parad med fransk klarhet. Bland icke-furstliga
häfdatecknare i nyare tider är den år 1903 aflidne
Theodor Mommsen den berömdaste. I hans »romerska
historia» upptages den utmärktaste delen af Julius
Cesar, och det var hufvudsakligen därför, som han
år 1902 erhöll det svenska Nobel-priset.[1]
Julius Cesar är världshistoriens mest
omtvistade person, när det gäller att bedöma värdet af
hans lifsgärning. Omdömena utfalla olika, allt
eftersom bedömaren är anhängare af republikanskt eller
monarkiskt (konungsligt, furstligt) statsskick. Den
berömde svensken Viktor Rydberg, som skref sin
bok om »romerska kejsare i marmor» på 1870-talet
strax efter andra kejsardömets fall, således på en
tid, då republiken ansågs vara den allena
saliggörande statsformen, utmålar honom som en
samvetslös frihetsförrädare, hvilkens vålnad i sällskap
med »den vandrande judens»[2] måste till straff utan
rast och ro fridlös irra omkring till domens stora
dag. Napoleon den tredje anser honom däremot
— naturligtvis — som en af försynen sänd frälsare
för sitt folk. Lika skiftande är domen öfver Cesars
politiska motståndare. Kato framställes af
republikanskt sinnade författare äfven under romerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
