Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från en resa i Finland hösten 1900. Af John Ternstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I rak nordlig riktning går järnvägen från Lappo
fram genom en trakt, som hör till de bördigaste
och bäst odlade i landet, Den går dock icke ända
fram till Nykarleby. Från Kovjoki station, som
låg vackert inbäddad i tät björkskog, var en riktig
lilleputts-bana, både i anseende till bredd och längd
(blott 7 kilom.), anlagd till staden. Vid
framkomsten dit på aftonen mötte mig min gamle gode vän,
seminariedirektör S., och förde mig i en åbokärra
till sitt vackra hem i seminariehusets rektorsbostad.
Vår bekantskap och vänskap hade för mer än 20 år
tillbaka knutits i Tübingen, där vi en sommar lågo
tillsammans för att höra Beck. Och jag fick nu
besanna, att gammal vänskap rostar icke. Här
tillbragtes ett par angenäma dagar, under hvilka jag
fick se och höra icke så litet.
Nykarleby är en helt obetydlig stad, dock
kringspridd på en rätt stor yta, rik på trädgårdar
och björkplanteringar, där de små trähusen ligga
helt landtligt och föga regelbundet inbäddade. Den
del, som härjades af den svåra branden 1858, är
uppförd efter en regelbunden plan. Staden
genomflytes af Lappo älf, hvars stränder bilda långdragna,
rätt höga sluttningar. Vid dess utflöde i hafvet är
hamnen anlagd. Den har ursprungligen hetat
Nie-Karleby, efter den kringliggande socknen, som fått
detta namn af och efter Karl IX. Vid den lilla
staden är dock fäst minnet af två stora namn från
det gångna århundradet; det ena är krigaren Döbeln,
det andra är den fridsamme Topelius. Aldrig drömde
jag om, då jag med ungdomlig förtjusning läste
»Döbeln vid Jutas», att jag en gång skulle få trampa
den mark, där detta krigs tvifvelsutan störste
fältherre, kanske ock hjälte utförde sin där besjungna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
