Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur den kristna psalmens historia. Af E. N. Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR DEN KRISTNA PSALMENS HISTORIA. 143
frielsekriget blef icke blott en politisk, utan äfven
en andlig frigörelse. »Detta krig var», yttrar H.
Leo, »en andarnas kamp, en strid mellan den lef vande
Gudens skaror och jordanden. I denna lid år det
som den ihåliga rationalismens afdragna kläder i
Tyskland först ha blifvit sönderrifna till trasor och
då Guds lefvande ande på ett allmännare, mäktigare
sätt åter har berört menniskorna».
Under 1800-talets tidigaste skede förnummos
ock från skaldernas lyror toner af äkta kristlig
klang. Den tyska psalmdiktningens pånyttfödelse
under detta ,århundrade förebådades af den i dess
gryning hädangångne unge diktaren Friedrich
von H a r d e n b e r g (f 1801), mest känd under
namnet Novalis. Han tillhörde den romantiska
litteraturriktningen, hvars framträdande innebar en
opposition icke blott mot det adertonde seklets vittra
smak, som enväldigt bestämdes af franska mönster,
utan äfven mot upplysningstidens grunda
religionsuppfattning och på själfviska
nyttighetsberäkningar fotade sedelära. Under sin sträfvan att liäfda
mysteriets och den längtansfulla aningens rätt på
det religiösa området drogos emellertid många af
romantikerna, som jämväl hemtade litterära motiv
och förebilder från medeltiden, öfver till katolska
åskådningssätt; ja, en och annan af dem öfvergick
formligen till den romerska kyrkan. Äfven Novalis
delade dessa katolska sympatier, men den bestämdt
kristliga tonen i hans andliga poesi är dock
omisskännlig, och de lutherska kyrkosamfunden i hans
fädernesland ha i sina psalmböcker upptagit flera
af hans sånger, hvilkas grundstämning kan sägas
vara gifven i den innerliga bekännelsen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
