Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur den kristna psalmens historia. Af E. N. Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sändebuden
med Kristi ord
gå kring vår jord
att samla hans förströdda hjord.
Till de gammallutherska traditionerna inom
psalmdiktningen anslöto sig den som nitisk
väg-rödjare för den inre missionen ryktbare Karl
Boring (f 1844, kyrkoherde i Elberfeld), Albert
K napp (f 1864, kyrkoherde vid Bernhardsf
örsamlin-gen i Stuttgart), en jämväl inom den världsliga dikten
betydande begåfning, och Viktor von Strauss
(t 1899, embetsman och politiker), som delade ett
långt och verksamt lifs mödor mellan vigtiga
statsvärf, vetenskaplig forskning och religiöst skaldskap.
Ben pietistiskt och mystiskt färgade riktningen
företräddes af den ofvannämnde Rudo lf Stier och
Gustav Knak (f 1878, pastor vid
Betlehemskyrkan i Berlin), båda tillhörande den tyska
lutheranismens anderikaste personligheter under 1800-talet.
Äfvcn de reformerta församlingsherdarne
Friedrich Adolf Krummacher (f 1845, pastor i
Biemen) och hans son Friedrich Wilhelm
Krummacher (f 1868, hofpredikant i Potsdam),
af hvilka den senare genom sina uppbyggelseskrif ter
blifvit vida känd och högt skattad äfven i Sverige,
diktade kärnfulla psalmer, företrädesvis behandlande
kyrkans missionsuppgifter. Till sist nämna vi
herrn-hutaren Karl Bernhard Garve (f 1841) som
en af de rikast begåfvade bland Tysklands psalmister
under förra århundradet. Hans sånger hafva där
kommit till användning långt utom hans eget
trossamfund, i synnerhet inom de lutherska
församlingarna. Så upptager t. ex. den nu gällande schlesiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
