Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur den kristna psalmens historia. Af E. N. Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upplysningen, i de lägre folklagren. Ur den gamla
uppbyggelselitteraturen, den äldre tidens postillor,
psalmskatt och bönböcker hemtade man sin
andliga näring.» Däremot påverkades den bildade
medelklassen märkbart af den populära förnuftstron,
hvars hela innehåll kunde sägas vara
sammanfattadt i de från den religiösa allmänningen tagna
fraserna om »försynen», »dygden» och »återseendet i
en bättre värld».
Efter 1793 befordrades psalmboksarbetet under
en följd af år företrädesvis genom utgifvandet af
enskilda författares sångsamlingar. Deras alster
hade ett växlande, ofta ett medelmåttigt värde, men
egde gemensam den förtjensten, att de höllo uppe
intresset för den vigtiga saken. Till de främsta
af dessa öfvergångstidens psalmister hörde två
medarbetare i 1793 års förslag, hvilkas andliga
skaldskap tagits i anspråk äfven för vår ännu gällande
kyrkosångbok, nämligen de båda uppsalaprofessorerna
Samuel Ödmann (f 1829) och Kristoffer
Dahl (t 1809). Den förre utgaf 1797 en samling
»Försök till kyrkosånger», som väckte mycken
anklang och fick upplefva nya upplagor; den senare
framträdde 1807 med ett band »Psalmer», hvilka
redan 1796 hade ingifvits till en för flera kyrkliga
ärenden tillsatt kunglig kommitté, hvars arbete för
psalmboksgranskningen dock tyckes ha snart
afstannat.
Både ödmann och Dahl voro påverkade af sin
tids härskande religiösa åskådning — säkerligen
dock mer till hufvud än till hjärta, ty äfven deras
af neologiens maner anlupna psalmer röja en
sträf-van att icke låta den moderniserade formen undan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
